Som medlem i ActiveDog.se kan du ställa frågor till våra hundexperter.

Sandra Ohlsson och Kim Kullenberg svarar normalt inom 3 arbetsdagar på era frågor. Du får ett svarsmail som berättar att din fråga är besvarad. Du loggar sedan in på Mina sidor hos oss och läser det svar du fått.

2010-06-08 11:33

Hej!
Jag har en Siberian Husky tik som snart är 1 år gammal. Det mesta funkar bra med henne, vi tränar mycket med positiv förstärkning, men hundmöten är svårt. Hon har enda sedan hon var liten lagt sig ner när hon ser en annan hund och ibland även människor. Sedan är det nästan omöjligt att få henne att flytta på sig. Om hunden hon lagt sig ner för kommer nära så kastar hon sig fram, även om hon ibland låter den andra hunden nosa lite först.Hon hoppar fram o lägger tassarna runt huvudet på den andra hunden, stor som liten.
Det hade börjat gå bättre, och hon la sig mer o mer sällan ner och vi tyckte att hon kunde passera andra hundar på avstånd utan att bry sig så mycket om dem(hon behövde ganska stor marginal) men nu har vi varit hemifrån i ca 2 veckor och när hon nu kom hem igen har hon backat tillbaka och "smyger" fram när hon ser en annan hund (låg kroppshållning,den blir lägre o lägre tills hon parkerar på marken...). Hon visade inget sånt på resan, då var hon inte fixerad vid andra hundar. Men det började direkt när vi kom hem igen.
Vi försöker gå med avstånd till andra hundar, så att hon ska bli lagomt intresserad, men ibland är det omöjligt, det kryllar av hundar i hundstaden Kiruna ;-) Och det är mycket lösa hundar utan ägare i närheten som kommer ram, så det är svårt att köra taktiken att långsamt minska avstånden i den takt hon klarar det.
Har du något tips, något vi kan pröva?
-Camilla

Hej Camilla!

Tråkigt att höra att er träning fick sådant bakslag, ofta är det dock just så att när hunden tas ur en situation och sedan hamnar där igen efter en tid så får man bakslag och hunden tycks ha glömt tidigare träning.

Jag tycker det låter som ni gjort helt rätt och ett väldigt bra arbete med hennes träning och mitt främsta råd är nog att backa i träningen och börja om lite. Jätte trist jag vet, men är nog enda vägen att gå.

Jag vet hur knepigt det kan vara att träna sin hund när resten av omgivningen inte riktigt är "med på noterna", det finns inga bra svar på hur man ska lösa det mer än att försöka skapa de avstånd möjligt kan och faktiskt säga till folk att hålla koll på sina hundar och be dem respektera att man tränar sin hund, man får vara lite hård ibland.

Önskar jag kunde ge er mer tips, men är faktiskt så att ni gjort ganska mycket helt rätt själva!

Lycka till! /Sandra Ohlsson

2010-04-20 19:42

Hej! Jag har bl a en engelsk jack russel, snart 6 år. Han är med familjen överallt o aldrig haft problem att åka bil. För ca 1 år sedan började han skaka i bilen o flämtar, typ hyperventilerar. Han är knappt kontaktbar.Bryr sej inte om man klappar på honom el pratar med honom, bryr sej inte om godis, kan hålla en grillad kyckling bredvid o han nosar inte ens på den. Vi har provat o satt honom på liten yta i bak, fällt hela baksätet så han får ligga där, haft honom i fram i knät o ingen skillnad. Han verkar inte vara bilsjuk, kräks inte, dreglar inte. Har provat med DAP-spray utan respons. Detta är ett stort problem när man ibland måste ta med honom i bilen o han blir totalt slut efteråt o som han flåsar är man rädd att det ska påverka hjärta el annat. Något måste hänt då det inte varit så här förut. Har du något tips el ide så man kan komma förbi detta vore jag evigt tacksam. Vänligen Annelie.

Hej Annelie!

Så tråkigt att höra att det blivit så här - så duktiga ni varit som testat er fram. Ni har gjort det allra mesta jag brukar råda till i denna frågan.

Vore mycket intressant att kunna fått veta varför han blev så här, något har ju helt klart skett som skrämt honom. Kom man till botten med det vore det enklare att träna bort det - så vet man vilken väg man ska gå och vart skon klämmer. VAD det är som gör honom upprörd.

Några saker ni kan fundera kring för att lista ut vad ni ska träna på/kring är:

Är det när han hoppar in i bilen han jagar upp sig?
Är det när luckan stängs? När motorn startar? Är det i alla bilar? Spelar det någon roll vad han gjort innan (vilat, promenerat, ätit)?

Att åka till roliga platser så bilåkning får en positiv förknippning och att inte åka långa bitar. Åk kort kort och sedan ta ut honom och gör något kul.

Träna honom att vara i bilen utan att den startar eller åker iväg, ge honom hans mat i bilen (utan att den startar eller kör iväg), tuggben i bilen med mera. Så bilen blir en resurs - något roligt! Åh börja på den nivån som han kan hantera - stillastående och med dörren öppen..

Lycka till!

/Sandra Ohlsson, Hundsteg

2010-03-23 14:20

Hej! Jag har en Siberian Husky hane på 4 år som inte går ihop med andra hanhundar, när vi möter andra hanar så gör han utfall etc. vet du något bra sätt att träna bort detta?
Dessutom så har jag problem med att han sticker när jag har honom lös, har du något bra träningsknep på detta.. känns som jag försökt det mesta. Han är jätte duktig på inkallningen i lydnaden men när vi är ute på promenad så sticker han bara.
tacksam för hjälp.
MVH Angelica Wilke

Hej Angelica!

Tack för dina frågor - jag kommer med båda positiva och lite tråkigare nyheter. Gällande att ha en Huskey lös måste jag säga att det är svårt. Det kräver ihärdig "antijakt" träning med hunden från väldigt ung ålder. Har man en äldre hund är det svårare - jag vill inte säga omöjligt. MEN oerhört mycket tid, tålamod och träning ligger i att få det att fungera.

Rasen är känd för att vara "omöjlig" för att ha lös och jag är den första att säga att inget är omöjligt. Man ska bara veta vad de innebär i träningsväg. Prova gärna att lära honom vissepipan som inkallningsform. Tips på det får du här:

VISSELPIPSREGLER

Börja med att vissla varje gång du ställer ner matskålen till din hund. Sen kan du börja med att vissla på hunden inomhus och belöna som nedan. Försvåra sen successivt efter riktlinjer nedan.

-Alltid riktigt riktigt gott godis vid vissling. Rikligt med godis likaså! Exempelvis 3 hela köttbullar, en hel hotdog etc. Ha gärna ett speciellt visselpips godis, som ni bara använder till visselpipan. 90% av anledningen till att visselpipan fungerar så bra som den gör är att hunden vet att den är garanterad en toppen belöning.

-Vissla ALDRIG om du inte är 99,99% säker på att hunden kommer. Varje gång du visslar och hunden inte kommer så avbetingar du visselpipan. Vissla i svårare och svårare situationer i långsam takt. Börja med att vissla inomhus och sedan på tomten, sen på promenad och så vidare.

-Vissla max 2 gånger på en promenad. Hunden ska längta och se framemot när du visslar. Men vissla helst minst 1 gång varje dag under någon av promenaderna för att hålla igång det.

-Vissla ibland/oftast utan störning. Annars kan ni råka betinga visselpipan på annan aktivitet. Att hunden lär sig att när du visslar så betyder det att det händer något spännande en bit bort. Exempelvis att vissling bli lika med att det finns en hare i närheten. Så därav att det är mkt viktigt att oftast vissla utan anledning och belöna, så den gången du visslar och verkligen behöver att hunden kommer trots stor störning så kommer det fungera fint. 8 av 10 gånger är lagom att vissla utan märkbar störning.

-Variera avståndet hunden befinner sig på när du visslar. Allt från 2 meter ifrån dig till kanske 60-70 meter. Träna visselpipan på mycket korta avstånd först.

-Tränar ni med visselpipan i långsam takt och inte kräver för mycket av hunden för snart (tänk på 99.99 % regeln) så kommer ni sen att ha en hund ni alltid kan ha lös. Att ha en 100% inkallning på sin hund är ganska unikt och värt lite arbete. Jag har börjat arbetet åt er hoppas ni fortsätter! Tumma inte på ”reglerna” för då kan jag lova att det inte kommer fungera.


KOM IHÅG ATT ALDRIG VISSLA OM DU INTE ÄR 99.99 % SÄKER PÅ ATT HUNDEN KOMMER.

.......................................................................

Här kommer några tips på att lära honom passera andra hundar på promenaden:

SIGNALERNAS FUNKTION
Konfliktlösning!
Hundar som får möjligheten att utvecklas i kommunikation med andra hundar, och inte förlorar signalerna på grund av vår påverkan, förstår varandra och råkar faktiskt aldrig/sällan i konflikt med andra. Hundar ÄR konfliktlösande djur. Normalt sett är det vi människor som skapar konflikter mellan oss och våra hundar.


Träningsråd
• Gå i båge
• Strama inte upp kopplet + tillåt hunden ha långt koppel
• Använd häråtljudet
• Mycket godis och uppmuntran
• Ignorera utfall (belöna innan och så snart hunden gör utfall)
• Uppmuntra/belöna/ skapa förutsättningar för hunden att göra lugnande signaler
• Belöna alla beteenden som är frånvaro från utfall
• Belöna hunden för att den tittar på den andra hunden (vi vill ju att hunden ska kunna titta på den andra hunden utan att skälla. När vi kräver ögonkontakt med vår hund gör vi hunden osäker genom att inte kunna se den andra hunden)
• Skapa förutsättningar för hunden att lyckas



Gör inte:
- Ryck inte i kopplet
- Bli inte arg på hunden
- Gå inte rakt emot hunden
- Tvinga inte hunden att ha ögonkontakt med dig


Lycka till!

Varma hälsningar Sandra, Hundsteg

2010-03-01 12:34

Hej igen
Min hund schäferhane 2 år slickar en boxerhane som är 1 1/2 år i mungipan är det för att min hund är undergiven boxern eller betyder det något helt annat.
Min hund skäller ofta, medans boxern aldrig skäller, jag har för mig att min hund är osäker det är därför han skäller, är det så? Hälsningar Annika

Hej Annika!

Att slicka i mungipan är en undergiven/snäll signal som talar om att man är fredlig och inte vill bråka.

Ofta är skall ett osäkerhets tecken men även ett rasdrag eller inlärt beteende.

Ha en fin dag!

Varma hälsningar Sandra Ohlsson

2010-02-24 11:47

Hej!

Jag har en snart 8-månader gammal blandrasvalp, en stor schäferblandning. Det är en glad och energisk hund. Sedan ett par månader tillbaka har vi tyvärr haft problem med honom på promenaderna som vi inte lyckats lösa. Det är en hanhund och han är på väg att bli könsmogen. Problemet är att han busar på promenaderna med koppel. Oftast börjar han ta tag i kopplet och ha dragkamp eller så tar han något han hittar på vägen och far runt som en galning. Problemet är ju inte att han leker utan att när vi säger till (nej eller tack för överlämning, kommandon som han kan) börjar han bita oss. Ibland går det att få honom att sluta ganska snabbt, men ibland blir det väldigt utdraget och det är väldigt jobbigt när han inte slutar eftersom han också gör illa oss och människor runt omkring blir förskräckta. Vi har provat flera olika metoder och inget fungerar bra. Att ignorera det gör det bara värre, att hålla honom stilla gör honom frustrerad och han lyssnar för det mesta inte när man säger ifrån. Det är jättetråkigt för annars är han ju alldeles underbar. Att ha honom lös fungerar bra. Han kommer när man ropar och håller oss under uppsikt. Hemma är han jättesnäll. Det är en hund som får mycket aktivering och promenader och sällan är ensam hemma någon längre tid. Jag har fått alla möjliga bra och dåliga råd. En del tycker jag ska ta i mer fysiskt när jag säger ifrån andra att jag ska ignorera det. Jag har provat att pipa till för att visa hur ont det gör - det hjälpte ett tag och han tar lite lösare nu. Andra säger att det går över vid ca 10 månader och att han blir lika duktig som när han var en liten valp igen då. Jag läste dina råd och det tyckte jag var bra råd, men det fungerar för det mesta inte att säga till honom. Jag har funderat på att kastrera honom men vet inte om det skulle förändra något. Klart är iallafall att det började samtidigt som könsmognaden startade. Vad ska jag göra? Har du något råd? Mvh Alexa.

Hej Alexandra!

Detta är ett väldigt vanligt problem - framföra allt med unghundar. Jag vill starkt avråda dig från att ta i hårdare med honom. Det kommer bara resultera i att du måste ta i mer och mer + att hans förtroende för dig kommer skadas vilket kommer leda till att ni får alla möjliga problem på andra områden som följd till detta.

Det bästa rådet är att ignorera - nu vet jag att det gör ont och inte alltid är möjligt. Men försök släppa kopplet och vänd honom ryggen - så han inte får förstärkning för sitt beteende. Ofta förstärker vi beteendet utan att riktigt mena det genom att bestraffa hunden.

Ett annat tips är att ta första bästa träd eller lyktstolpe och binda upp honom vid, gå tillbaka till honom när han lugnat ned sig. Detta kan du behöva upprepa flera gånger. TÅLAMOD!

Har skrivit en artikel om inlärning och utsläckning jag tror du kan ha glädje av. Jag klistrar in den här nedan.

Lycka till! Sandra, Hundsteg

........................................................

Inlärning och brandsläckning.
Något som en del verkar ha svårt med inom hundträning är skillnaden mellan inlärning och att släcka bränder. Vi jobbar ju med dessa såkallade ”mjuka metoder”, föredrar att inte använda termen då de skapar så mycket förvirring i onödan. Men så är det i alla fall.

”Mjuka metoder” är för många att man ska ge massvis med godis (vilket vi i och för sig gör, fasen de ska väll ha betalt för jobbet. Jag betalar bra – de levererar bra. Enkelt), och att man inte får säga nej, man får inte ta tag i hunden och man ska i princip tillåta alla beteende. Hmm. Men nej det så är det inte.

Har haft elever på utbildning som blygt och lite oroligt frågat mig -Nu när jag jobbar med ”mjuka metoder” får jag inte säga nej till min hund? SJÄLVKLART får du det.
I samband med mjuka metoder får man ofta också läsa termen ”Vi belönar korrekta/önskade beteenden och ignorerar felaktiga” – så som även står på Hundsteg´s hemsida. Men har varit med viss betänksamhet jag ändå skrivit ut det där.

FÖR, man måste skilja på inlärning och släcka bränder – vilket inte alla gör. Om min hund är på väg upp på köksbänken för att stjäla mat, visst fasen måste jag säga ”NEJ!” (släcka branden). Hur skulle de se ut om jag ignorerade det – hunden får hur mycket förstärkning som helst för beteendet och det skulle garanterat då upprepas. Så ja, då säger man ”Nej”. Sen kan jag efteråt fundera på VARFÖR hunden gjorde så och träna förebyggande så det inte händer igen.

Och då är vi inne på inlärning. Ska jag lära hunden något, då använder jag inte ”Nej” och förbud, då ignorerar jag de felaktiga beteendena och belönar när de gör rätt. I alla lägen där det är möjligt att ignorera de felaktiga beteendena så gör jag det. För inlärningen går såååå mycket snabbare då!

Exempel: Hunden ska lära sig snurra. Han testar att sätta sig, han testar att ligga ned, han lyfter en tass. SEN vrider han huvudet i rätt riktning – BELÖNING. Hade jag istället sagt nej till alla hans felaktiga försök att komma på vad jag ville av honom hade jag:

1. Minskat på hans inlärningsglädje – han misslyckas ju varje gång jag säger nej

2. Minskat hans initiativ förmåga – bättre att inte pröva alls och slippa få nej

3. Gjort träningen trist – matte är missnöjd (det var jag ju inte, var glad att han försökte sig fram även om det var fel)

Allt detta hämmar inlärningen oerhört mycket och gör det tråkigare för både mig och hunden att träna.

Ett annat bra exempel är: Hunden hoppar upp på mig när han ska hälsa – jag vänder ryggen till och ignorerar. Andra metoder är att knäa hunden i bröstet (gör du illa hunden – tappar den förtroende för dig), säga till hunden nej, bestraffa den. Vad sker då? Kanske så slutar hunden hoppa i rädsla för bestraffningen (vill du att din hund ska vara rädd för dig och vad allt vad de innebär för er relation?) eller, vilket som är vanligast är att hunden fortsätter hoppa. Den får ju trots allt uppmärksamhet även om den är negativ = beteendet lönar sig.

Att vända ryggen till/ignorera fel beteende kallas utsläckning – vi ignorerar beteendet tills de försvinner. De lönar sig inte längre att hoppa. Vad som lönar sig mer är att sitta – då får jag både uppmärksamhet och glädje av min matte.

Kruxet med detta är att när man ska släcka ut ett felaktigt beteende så blir det först värre, hunden kommer överdriva sitt hoppande och ta i ännu mer för att få en reaktion från dig. Då och där säger många (läs de flesta) att nej det fungerar inte att vända ryggen till/släcka ut beteenden. Åh tänk då, då är de så nära så nära att lyckas. För precis innan beteendet försvinner blir det värre. Tålamod tålamod och ännu viktigare KONSEKVENS från din sida.

Tänk efter nästa gång, är detta något jag behöver säga nej till (och på sätt och vis förstärka genom min uppmärksamhet) eller är det något jag kan träna eller släcka ut? Inlärning eller släcka branden - och släcker jag en brand ska jag fundera på vad jag ska göra för att slippa släcka just den branden igen. För ägnar jag min mesta tid åt brandsläckning och inte inlärning - då är de knas någonstans.

Och hunden lär sig sällan på brandsläckning - det blir bara ett tjat för hunden (som kan och oftast ignoreras).

Sandra Ohlsson, Hundsteg

2010-02-20 13:18

Hej
Hur kommer det sig att en kasterad hane rider på tikar, även hanhundar ibland, är det dominans? Ibland skäller han när han möter en hund, det verkar som han är osäker på den mötande hunden och tar till skällandet för säkerhets skull, oftast lägger han sig ner och väntar att den andra hunden ska komma fram och hälsa, det tycker jag är skönt, men är den andra hunden en feg och rädd hund då känner min hund ett övertag och då blir han lite stöddig tycker jag. Har jag en dominant hund?
Han är en schäferhane på 2 år.
Annika

Hej Annika!

En kastrerad hund kan ha flera inlärda beteenden sedan tiden innan kastreringen. Dessa försvinner oftast inte för att du kastrerar hunden, utan du tar bort "motorn" för dem men du måste lära bort dem också.

Att rida på andra hundar är ofta en dominant handling, men kan även vara en överslagshandling (stress) och en sexuell handling.

En hund kan inte vara dominant i sig själv, det är igen egenskap. Hunden kan bara vara dominant i förhållande till något annat, exempelvis en annan hund. Men det är relativt och kan variera och ändras baserat på olika yttre faktorer. Så man kan inte säga att man har en dominant hund - men man kan ha en hund som ofta agerar dominant.

Jag tycker det låter som (vilket ofta är fallet) att din hund är lite osäker och tar det säkra före osäkra och skäller för att skapa avstånd till den andra hunden.

Detta kommer du till rätta med självförtroende övningar, samarbetes övningar med dig och nya verktyg för honom att hantera möten. En del träning - men det ger snabbt resultat ändå och är givande för både dig och hunden att jobba med.

Lycka till!

Soliga hälsningar från Sandra Ohlsson, Hundsteg

2010-01-21 14:01

Hejsan Sandra!
Jag har en blandrastik som blir 2 år i maj. Vi har endast haft henne 1 år dock , hon är omplacerad hos oss. Rasen i henne är bland annat schäfer , annat vet vi inte men hon ser ut lite som en labrador blandat m schäfer.
Nu till mitt problem. Hon är väldigt vaktig av sig. Vi har 2 småbarn hemma o hon är världens gulligaste mot dem , men när det kommer folk på besök ..barn eller vuxna som hon inte känner igen så skäller o morrar hon så kraftigt att de blr rädda,hon reser ragg.Hon hoppar även när hon ska hälsa. Jag blir också lite nervös för jag vet inte riktigt vad som händer. Så nu vågar jag inte ha henne i huset om tex någon bekant , och särskilt med barn , ska komma utan det blir att jag stänger in henne i sovrummet.
Vad ska jag göra? Hon morrar även o skäller när vi går på promenad , emot andra hundar blir hon helt hysterisk och det är jättejobbigt att hålle emot eftesom hon är stark.

tacksam för svar , jenny

Hej Jenny!

Det är alltid knepigt med omplaceringshundar eftersom vi inte helt säkert kan hela deras bakgrund.

Jag tycker det låter som din tik är osäker och stressad. En inte alltid så bra kombination. Det är även en ras med uttalade vaktegenskaper - något man kan dämpa och kontrollera men inte helt ta bort.

Jag tycker du ska göra en stressreducering på henne, se texten nedan, för att få henne att "landa" och lättare kunna lyssna på dina instruktioner och hantera möten.
Försök göra gäster och andra hundar till en resurs, något positivt. Ge henne en godisbit varje gång ni ser en hund och hon inte gör utfall, det gäller då att vara snabb och se till att hålla de avstånd till andra hundar som krävs.

Samma sak gäller egentligen när det kommer besökare, gör dem till en resurs, något positivt. Lär in ett alternativt beteende, att sitta när de kommer gäster exempelvis och det då lönar sig för henne då hon får riktigt gott godis och trevlig uppmärksamhet av er.

Detta tar tid och är tålamodskrävande, kanske hjälp av en hundinstruktör kan vara ett bra stöd.

Åh glöm inte stressreduceringen, avgörande för hur hon kommer kunna lära sig de nya förhållningsätten till världen.

Lycka till! Varma hälsningar Sandra Ohlsson, Hundsteg


STRESS REDUCERING
Ta bort orsaken till stressen

Ha det avstånd hunden behöver till det som skapar stress (ex andra hundar)

En stressad hund ska inte ha för mycket protein i sin mat. (Blir som anabola steroider för hunden.)

Öka antalet måltider, dela upp mat mängden på flera tillfällen. Upp till fem gånger inga problem.

Ge mycket att tugga på: ben, märgben och dylikt. Har lugnande effekt.

Koppelträning är viktigt för en stressad hund, promenaderna ska vara trevliga för hund och ägare. Fokusera på detta i första hand, träna annat när den biten fungerar. Koppelpromenaderna blir annars en enda lång stressutveckling.

Ta bort all pinn och bollkastning. Ger fruktansvärt påslag i stresshormoner. Lek lugna lekar, ex hitta gömda leksaker eller godis.

Belöna lugnt. Ta bort bestraffningar så mycket det går, undvik de situationer du måste bestraffa hunden istället.

Ordentliga viloperioder mellan aktivitet. (Minst 3 timmar)

Ta bort tjat. Fokusera på ett par punkter som är viktiga och ta dem först. Träna inte hundra saker samtidigt och sen bestraffa för att hunden inte kan. Fokusera på koppelträning, passivitet. Lägg på övrig träning när hunden kan dessa bitar. Börja träna i lugn miljö hemma.

Nosövnigar! En hund kan inte använda nosen och stressa samtidigt. Lägg enkla korvspår, godissök i högt gräs. Ge maten utkastad över golvet eller gräsmattan så hunden får ”jobba” för den.

Massage. Massera din hund lugnt och metodisk. Kroppen producerar då ett eget välbehagshormon kallat endorfiner.

Tålamod!

Kom ihåg all träning är utmattande för hunden, speciellt en stressad hund! Kör korta pass och sluta när det går som bäst! Begär inte mer och mer hela tiden, nöj dig med små små framgångar varje dag!

Stress är alltid ett symptom aldrig en orsak. Ta reda på varför din hund är stressad och ändra på det i första hand, sen kan du arbeta med symptomen – stressen!

2010-01-20 16:35

Hej
Min schäferhane blev kastrerad när han var 7 månader gammal. Han fyller 2 år i mars. Nu undrar jag om han också hamnar i en sk spökålder och trotsålder? Han är väldigt busig och jobbig just nu, han har en överskottsenergi som heter duga en typisk ADHD hund kan man säga. Han skäller som en galning när vi går ut genom dörren varje dag, det finns inget att skälla på (men tystnar när vi har kommit ifrån vårt område) han stressar upp sig så fort han ser andra hundar, eller barn med pulkor (som han tror är hundar som är på väg till honom)han hoppar och nafsar mig när vi är ute så jag blir tvungen att lägga ner honom för att få honom lugn. (inte alltid)
Vi är ute ungefär 3 timmar, (ibland längre) sammanlagt om dagen, och tränar honom under promenaderna, sk vardagslydnad. Vi brukar gömma saker som han får leta efter men inte varje dag. Jag hoppas att det är övergående. Man kanske ska säga att han var en riktigt busig valp också, sedan var han lugnare en period.
MVH Annika

Hej Annika!

Jag tycker det låter som att din hund är i lite trotsålder och även kanske lite understimulerad. Jag tror han skulle må bra av att få jobba lite med hjärnan och få ett riktigt "arbete" och då tänker jag främst på bruksarbete. Börja spåra och träna lydnad med honom. Det finns många bra kurser man kan gå och lära sig det.
När en hund har mycket uppdämd energi så visar det ofta sig i överslagshandlingar, dvs det som du nämner att han gör.

Jag skulle även lägga mycket energi på passivitet, att bara kunna sitta och titta på hundar och människor utan att själv vara delaktig. Sätt dig på en bänk och ta med ett märgben som han får gnaga på. Att tugga är väldigt lugnande.

Lycka till!

2009-12-14 19:58

Hej igen!
Jag har en labrador så det blir lite svårt att lyfta upp honom:) Har tyvärr varit med om det men denna hund backade inte trotts att jag röt åt honom. Jag råkade bli biten och till sist ramlade jag över honom och det var först då han kom av sig. Funderar på om ett deospry eller hårspry hade funkat att spruta mot ansiktet på hunden. Vad tror du? Tack för alla svar!! Mvh Sara

Hej igen!

Det finns något som heter "Dogdefense" som du kan köpa är som en försvars spray du kan spruta mot den andra hunden. Är helt ofarligt, gjort på örter och naturliga tillsatser.

Du hittar det på välsorterade djuraffärer och på www.dogdefense.se/

Så lite, var rädda om er!

/Sandra

2009-12-13 17:25

Hej! Vad är det bästa man kan göra för att skydda sin hund om det kommer en lös ilsken hund?

Hej Sara!

Beror på storleken givetvis, är det en liten hund ska du helt klart lyfta upp hunden och skydda den.
Har du en större hund du inte kan lyfta upp, ställ dig framför hunden/ ta hunden bakom din rygg och tydligt visa dig som front person och ryt åt den andra hunden att försvinna. Att luta sig framåt och stirra på den andra hunden är tydliga dominans tecken som ofta fungerar på en hund som springer emot, så att den stanna och backar.

Hoppas du slipper vara med om det!

Snöiga hälsningar Sandra Ohlsson

2009-12-08 08:57

Hej! jag har en finsk lapphund på 18 månader som jag tränar eftersök med. Tror att jag har övertränat honom. Är det för mycket med spårträning 2 eller 3 ggr i veckan. Promenerar i skogen ca 3 timmar varje dag. Leker med andra hundar nästan varje dag. Har en del Nina Ottossonleksaker som används flera gånger i veckan. Han går några meter ibland flera hundra i spåret sen viker han av och börjar jaga möss eller vad han kan hitta, kissar ofta och struntar i klöven. Tacksam för svar Marita o Rex

Hej Marita!

Det låter som att han har en bra vardag med mycket aktivering men det kan ibland kanske bli för mycket. Förmodligen så kanske han börjar tröttna och därför så tappar han intresset för själva spårandet och det som ingår i det. Ni borde nog dra ner till spår en gång per vecka och variera mycket i spåret. Lägg ut störningar i form av godis och kanske leksaker som han bara ska ignorera och förstärk klöven istället med lek eller godis. Det viktiga är att han förstår att markeringen av klöven är slutet på aktiveringen och det måste vara attraktivt för honom.

Min spontana känsla är att han är överstimulerad med både långa promenader, spår flera gånger per vecka och dessutom massa lek med andra hundar. Så dra ner lite på aktiveringen så blir det mer intressant för honom när ni väl gör det.

Lycka till!

/Kim

2009-11-11 11:53

Hej Sandra!
Jag har en 6 månaders busig, men underbar Golden Retriever. Han älskar kattbajs. Vilket varje vecka kommer ny i vår trädgård, samt i skogen utomhus. Är vi precis i närheten och säger nej så lyder han. Men vi är inte alltid precis där. Efteråt stinker han, och ofta kräks han ett tag efteråt. Har du några tips på vad vi kan göra åt detta otrevliga beteende? Hälsningar Ulrika

Hej Ulrika!


Kattbajsande hundar finns det gott om! =)
Vad som kan hjälpa är alger, de innehåller mineraler och spårämnen som finns i kattbajset och ofta är anledningen till varför hunden äter bajs (för att få i sig det kroppen saknar).

Alger ger du i pulverform och strör över hundens mat. Det kan du köpa via nätet hos "algbörje" (www.alg-borje.se)

Lycka till, Sandra Ohlsson

2009-11-09 01:36

Hej, jag har en härlig lagottokille på 9 månader som för ca en månad sen gick klart sin valpkurs. Grejen var bara att han är väldigt snabblärd och kunde i stort sett alla grejer vi gick lära oss redan innan vi började. Han blev frustrerad över att behöva öva på sitt och ligg osv som han kunde för länge sen. De flesta hundarna i gruppen var totalt ouppfostrade och ägarna verkade tro att koppeldrag, handbitande och konstant skällande försvinner av sig själv. Alltså vi talar om vuxna människor som blir omkullslitna av sin 7 månaders golden. Men inte visar dom för hunden på något sätt att det där beteendet är oönskat.
Jaja nu till våren har vi en given plats i valp 2 om vi vill men då kommer vi troligtvis hamna med samma hundar och tempot kommer troligtvis vara för lågt för vår Hugo. Han går fin i koppel, kommer bra på inkallning, klickertränar och kan ca 15-20 kommandon bra. Då är frågan om vi ska gå valp 2 med risk för ännu en kurs vi lika gärna kunde varit utan, det enda bra med den tidigare kursen var hundkontakten. Eller ska vi gå vardagslydnad istället? Vi vill samtidigt inte gå för fort fram och riskera att hamna mitt i en tonårstrots.

Hej Sandra!

Måste du redan nu ta beslutet? Jag tycker det låter som vardagslydnads kursen helt klart är ett bättre val för er. MEN som du säger skulle Hugo i vår komma in en väldigt "trotsig" unghunds period kan det kanske just då vara bättre med en enklare kurs med lägre krav som han kan hantera.

Hoppas du förstår hur jag menar =)

Lycka till!

Varma hälsningar Sandra Ohlsson

2009-11-08 18:37

Hej Sandra!
Jag bor just nu i Härjedalen och vargar har nyligen synts till i området. För någon månad sedan dödades en jakthund när den var ute på jakt av en varg. Jag är mkt ute i skog och mark med min vovve (en labrador) och undrar om vargen skulle våga sig fram till oss och vad jag då ska göra? Jag har min vovve kopplad eftersom han tycker mkt om att spåra och det även finns björn i området.
Mvh Sara

Hej Sara!

Det är högst ovanligt att en varg attackerar en hund, om hunden är i koppel skulle jag vilja säga att chansen är så ytterst ytterst liten att den är obefintlig. Vargen är mer rädd för dig än du någonsin skulle vara för den.

Att den dödar en hund, är i försvar eller revir och då menar jag en lös hund som råkar komma för nära inpå en varg som känner sig trängd och med enda utväg attackera.

Så har du din hund kopplad kan du nog känna dig helt lugn!

Varma hälsningar Sandra Ohlsson

2009-11-08 16:09

Vi är en väldigt aktiv familj och tar med oss Diwa i stort sett vart vi ska!
Eftersom vi inte har bil blir det per cykel eller per fot!!
Hur mkt aktivite är lämpligt för henne hon är ju trots allt bara 10 mån! Diwa är en blandras tik Dvärg Pincher/JackRussel med en väldigt dominant läggnig!

Hej Maria!

Tack för din förfrågan, en lite svår sådan =)
Är svårt att säga exakt hur mycket motion som är bra för en ung hund. En bra måttstock är att så länge hunden ligger före er i kopplet och inte hamnar bakom er så är det ok.

Men kan kan även ha en väldigt aktiv hund som heller inte riktigt känner när den blir för trött fören den är långt för mycket än hunden egentligen klarar.

Du får gå på din magkänsla lite helt enkelt. Det är en liten hund så det är inga överväldigande risker med höftproblematik i alla fall.

Lycka till i framtiden! Sandra Ohlsson

2009-10-04 21:37

Hej! Jag har en kuvaszvalp på 9 månader. Han är jättesnäll för det mesta förutom att han går lätt upp i varv och då använder gärna tänderna. Han försöker gärna dominera oss också. I förra veckan var jag tvungen att lägga ner honom för att visa vem som bestämmer - under tumult, för han väger 39 kg. Han lyckades bita mig ordentligt i ren rädsla, antar jag, för han är ganska feg av sig. Hur kan jag undvika det i framtiden? Kan jag göra nåt annat istället för att lägga ner honom för att visa vem som bestämmer?
Tacksam för tips! Jag har aldrig haft en hund som har bitit mig.

Hej Karl!

Tack för din fråga, en bra sådan! Som rör ett viktigt ämne!
Du ska absolut INTE brotta ned din hund, du kommer få absolut motsatt effekt. Hunden kommer tappa förtroende för dig och du tappar då per automatik även ditt ledarskap. Litar inte hunden på dig så kommer den heller inte se dig som en ledare.

Undvik uppspelta lekar och gör hellre leksak och godis sök, övningar där han får använda nosen.

För att träna ledarskap finns flera övningar där du inte tappar hundens förtroende men ändå tydligt visar att du är den som bestämmer.

.............................................................

LEDARSKAPSÖVNINGAR
Här finns enkla övningar som stärker ditt ledarskap och tydligt visar för hunden dina avsikter.

’Be om lov.
Lära hunden att be om lov för att få mat, gå ut genom dörren, hoppa ur bilen, blir släppt, jaga en pinne och så vidare. Detta är en förlängning av kontaktövningarna. Titta er i ögonen för att få ett varsågod på det hunden vill ha. Ni tar över kontrollen för när, var och hur hunden ska få det den önskar. Ni tar på er ledarskapsrollen tydligt men vänligt.

’Tydligt kroppsspråk
Var tydlig i vad du vill och menar, i ditt egna kroppsspråk. Låt aldrig hunden undra över vad du försöker tala om för den. Var tydlig i dina rörelser och överdriv gärna om det behövs. Att ställa sig lutad över sin hund och tala med mörk röst gör det väldigt tydligt för hunden att förstå att den har gjort fel, utan att alls höja rösten.
Likväl kan man var tydlig i sitt kroppsspråk i beskyddarrollen, ställa sig tydligt framför din hund.

’Beskydda
Ta över flockledarrollen genom att vara den som går först ut genom dörrar och i trånga passager. Visa tydligt att du är den som ”tar smällen” om det skulle behövas. Visa att du beskyddar hunden i obehagliga situationer. Var överdriven i din beskyddarroll att titta efter spöken utanför dörren osv, så hunden tydligt ser att du är den som söker av för faror inte hunden.

’Ligg
Att be en stor tuff hund att lägga sig ner är en klar dominanshandling mot hunden och visar tydligt vem det är som bestämmer (Helt utan våld). Var tydlig och säg
” DU lägger dig ner!”

’Gå i en båge vi hundmöten.
Visa att du väljer vägen och bespara din hund det psykiskt stressande att behöva möta en annan hund rakt på.


’Var tydlig – Förbered hunden på vad som ska komma
Exempelvis ta för vana att säga – ”Hund kommer” när ni möter en hund, speciellt om din hund inte märkt den andra hunden. Så hinner din hund förbereda sig och slipper bli överraskad, du visar också ditt ledarskap genom att vara observant och tydlig för din hund.

......................................................

Jag har även skrivit en artikel för tidningen Hundsport som berör ämnet och jag tror du kan ha glädje av att läsa. Klistrar in den här nedan.

Lycka till med träningen! /Sandra, Hundsteg

----------------------------------------------------

En krönika om: Hunduppfostran

Fick ett mail av en trevlig kvinna som nyligen skaffat en Alaskan Malamute och var lite rådvill hur hon bäst skulle hantera och uppfostra sin hund. Råden från uppfödaren löd: “Du kan inte vara för hård mot en Alaskan Malamute.”

Just precis det här möter jag mer eller mindre dagligen i mitt arbete med hund och i otaliga mail från förvirrade hundägare som har fått en hund de inte vet hur de ska hantera. 9 av 10 gånger har beteendet hos hunden skapats av just precis sådana råd som ovan, “Du kan inte vara för hård”, “Du måste brotta ner hunden “, ”Hunden får inte morra, det måste du bestraffa” och så vidare. Tv program om hunduppfostran sänder tyvärr ut i mångt och mycket precis samma budskap och hantering av hund.

Jag själv har fem Alaskan Malamute och tycker det är mycket märkligt att jag kan ha mina 5 Malamutes levandes tillsammans i en flock och de inte helt och hållet tagit över ledarskapet över mig. Ja varken brottar ner dem på marken, sätter mig på dem, rullar dem/s.k. alfarullning, hanterar dem hårdhänt eller kastar dem i väggen. Jag med mina 50 kilo tror inte ens jag skulle klara av att göra ovanstående utan enorm kraftansträngning. Ja.. Så sen då? Då har hunden förstått att du bestämmer?

Nej. Hunden har lärt sig att du inte är att lita på, du har förlorat det viktigaste av allt i ditt ledarskap. Hundens förtroende för dig.

Om vi ska återgå till rasen Alaskan Malmaute står det i otaliga beskrivningar av rasen (lika så som i många andra rasers) att det är en: “Intelligent, självständig hund med värdighet.” Att den typen av hund ska acceptera liknande beteende från sina ägare/ledare utan att protestera är helt osannolikt. Du kan säkert, om du tar i tillräckligt, även skrämma en Malamute till lydnad/undergivenhet. Men vem vill ha en sån hund? Vem vill ha hund på det sättet?

Jag vill att min hund/ar ska lyda mig för att de vill det (jag har bevisat mig vara bäst lämpad att följa), inte för att de är rädda för konsekvenserna av att inte lyda.

Hunden är en varelse med stor signalkänslighet som knappast behöver övertydligheter i att förstå genom att bli fysiskt hårt hanterad. Hundar är otroligt signalkänsliga och imponerar oftast med enorm språktydlighet. Men yes, det är en hund, en hund som behöver en fast hand, en tydlig ledare, rutiner och regler. MEN det behöver inte läras in genom fysiskt våld. Då tappar du din hunds förtroende och dennes vilja att lära sig.

Men det är klart, har du börjat vara lite hårdhänt och du inte får önskad effekt, tar du i lite mer, ytterligare lite till, påhejad av den skaran människor som får vatten på sin kvarn “Du ser, det fungerar inte att mjäka med hunden, bara att ta i ännu mer.” Börjar du höja rösten förlorar den sin effekt och du får hela tiden öka styrkan för önskad effekt. Det hela eskalerar till en väldigt obehaglig situation för både hunden och hundägaren som lämnas någon av följande kategorier…

1. Du lyckas knäcka din hund och får lydighet baserad på inlärd hjälplöshet
2. Du kan inte hantera hunden och avlivar alt omplacerar den.
3. Du lever i en ständig konflikt med din hund med en konstant obalans



Du kan leda en hund tydligt med din röst och ditt kroppsspråk. Genom att luta dig över hunden och med mörk röst långsamt säga något i stil med “Nuuu går du å lägger dig”, när den behöver korrigeras, kommer du säkerligen få en reaktion med bakåtstrukna öron, slickningar kring munnen, gäspningar och bortvänd blick. Då besvarar din hund din tillsägelse med alla dessa lugnande signaler som visar på undergivenhet.

Något som jag ofta använder mig av då jag vill förstärka min korrigering, är att ömka hunden när den visar sin undergivenhet/lugnande signaler. Jag kan “trycka ner” den med ord och säga “Stackars lilla Frost, vad han har gjort bort sig, ojoj nu ligger du risigt till”. Jag förstärker då hans undergivenhet genom att ge den bränsle. Jag uppmuntrar de beteendet jag vill ha, undergivenheten. Han lär sig att den lönar sig.

Visst kan jag ibland behöva ta tag i dem och se dem i ögonen, och höja rösten lite. Men då det så sällan behövs, får den typen av korrigering en väldigt stark reaktion hos hunden och ökad effekt. Att se hunden i ögonen är en hotande signal som jag kan använda mig av i just de situationerna, men tvingar aldrig hunden att se mig tillbaka i ögonen. Det vore rent vansinne då det skulle vara att uppmuntra hunden att anta min utmaning och ge hotande signaler tillbaka. De vänder bort blicken och hela huvudet, tydligt visar att de INTE vill bemöta mitt hot.

Det är ganska enkelt egentligen. Förstår inte varför en del måste krångla till det så.

Sen behövs det givetvis att hunden har tydliga regler och rutiner. Får en arbetsuppgift och en vettig aktivering. Det är en helhet som måste fungera. MEN jag anser det vara vansinnigt att få hunden att lyda dina regler eller underkasta dig som ledare genom våld och obehag.


Morr. Ett annat ämne som ofta debatteras och framför allt hanteras fel.

Ska först klargöra: Morr och tandvisning är inte en “ledarskaps” signal. Det är en signal om önskat ökat avstånd ofta baserat på osäkerhet. Om vi utmanar den signalen genom att hota hunden får vi bara en ökning av signalen.

Även valpar och unga hundar morrar och visar tänder mot äldre individer och det accepteras oftast av de äldre.

Har vi fått en hund som visar mycket tänder och ofta morrar mot oss, har vi en hund som inte litar på oss. Vad är primärt att göra då? Öka hundens förtroende för oss. Hur gör vi det? INTE genom bestraffningar och obehag som att brotta ner hunden, skrika på den, bestraffa den. Ett morr ska egentligen aldrig bestraffas. Hunden har rätt att visa sin osäkerhet och önskan om avstånd.

Har vi hamnat i den här situationen måste vi bygga upp relationen mellan oss och hunden på nytt. Där vi fokuserar på förtroende, trygghet och respekt. Förtroende genom att inte tillfoga hunden obehag. Trygghet genom regler och rutiner. Respekt genom respektera hunden som ett djur avlat för olika ändamål som den agerar instinktivt efter. Sen är det upp till oss att skaffa oss rätt ras, ha rätt förutsättningar och kunskap att hantera den.


Sandra Ohlsson, Hundsteg 2009

sandra@hundsteg.se
www.hundsteg.se

2009-09-30 14:47

Hej sandra,

Jag har en jrt här hemma som tydligen dels är kräsen med mat men skall ej äta själv. Vi har gjort allt som står i ens makt med detta. Jag handmatar hunden i dags läget då han total vägrar äta annars. Vi har haft fram skålen en viss tid och lika så från en tiden minskat mängden osv. Ja du vet säkert vart jag vill komma hur får jag han att äta själv?

bedömd av ärrendet av veträner som menar att man får handmata han till han blir fullt vuxen men stämmer det? Vi har även byt fodert mot unghund foder då han la på sig en del med valpfodert. Han är 8 månader. Är tack sam för alla tips som man kan få.

Hälsningar
Lena

E- mail. len.joh@hotmail.com

Hej!

Här kommer lite tips för hundar som matvägrar:

’Stimulera aptiten – Sorbvit B finns att köpa på veterinärkliniker och stimulerar aptiten. Alternativt B vitamin ökar aptiten.

’Ta bort skålen efter tio minuter, låt inte hunden ha tillgång till maten hela tiden. Då blir det så småningom om viktigare att äta när maten finns framme.

’Minska mängden, lägg bara i två ”kulor” mat, öka antalet kulor när hunden äter. Om hunden äter de två kulorna så lägg i fyra nästa gång etc.

’Jobba för maten, utföra konster, leta efter maten med mera. Ge måltiderna mer menig.

’Laga egen mat (kostsamt och tidskrävande men fungerar!)

´’Viktigt med lugn och ro vid maten

’Variation äta utomhus, andra rum, kasta ut maten på gräsmattan)

’Varm mat kan vara aptitligare för hunden. Men inte för länge i mikron för så försvinner alla näringsämnen.

’ ”Toppa” maten. Med lite olja,bulljong, filmjölk etc.
Tänk bara på om ni börjar ”toppa” maten så räkna med att få göra det resten av hundens liv. Har de lärt sig att man kan få maten godare kommer de vägra äta något annat. Men det kan vara värt det för att få hunden att äta!


Lycka till! / Sandra Ohlsson

2009-09-28 23:33

Hejsan!
Jag har en boderterrier på ca 3år, jag anser själv att jag har en ganska så god lydnad på honom så länge vi inte är i närheten av andra okända hundar.
Så fort han ser en annan hund så börjar han först pipa, resa lite ragg och när den andra hunden är nära så skäller han som en galning.

Jag har försökt att sätta honom, gå undan en bit i skogen, ha honom fot gående jag har till och med mutat honom med godis. Och allt jag har testat funkar ibland men långt ifrån alltid.

Varför håller han på så här? Är han osäker? Hur tycker du att jag ska "lösa" problemet?

//Monika

Hej Monika!

Det är svårt att säga helt säkert varför han gör som han gör utan att ha sett det själv och träffat honom. Men jag tycker det låter som förväntan. Att han vill fram till den andra hunden och när han inte lyckas med det blir han frustrerad och börjar skälla. Det här i sin tur har nog blivit ett inlärt beteende och då gör han så i mer eller mindre alla hundmöten.

Du gör rätt i att försöka gå undan en bit, skapa avstånd till den andra hunden, även att ge honom godis är bra för att vänta förväntan till dig istället för den andra hunden.

Tänk på att aldrig låta honom träffa andra hundar i koppel, så han inte har den förväntan. Att alltid se till att träffas med andra hundar sker när han är lös. Försök bli en större resurs och därmed viktigare att hålla koll på än den andra hunden. Uppmuntra honom att han inte skäller innan han börjar och ignorera honom när han gör, så snart han slutar skälla börjar du belöna honom igen. Han borde lära sig med lite tid och lagom avstånd till den andra hunden att det lönar sig med att ta kontakt med dig och vara tyst än försöka komma fram till den andra hunden.

Lycka till!

2009-08-30 10:44

Hej Sandra!
Jag blev så glad när jag hittade någon som kan svara på frågor om drag. Det verkar inte finnas nån att lära sig av där vi bor (utanför Göteborg). Jag har en 3 hundar, 2 boxer och 1 amstaff, som jag tror skulle funka till drag. Vi har nästan aldrig snö, men jag vill gärna att dom ska dra en kärra. Tror att barnen skulle älska att åka med:)
Nu undrar jag: Hur kommer man igång? Vad ska man tänka på? Vet du om det finns några kurser i närheten av Göteborg?

Hej Karin!

Det första du behöver är en bra dragsele, kan varmt rekomendera Mr-koppel som syr dem på måttbeställning till ett lågt pris. Du hittar dem på www.mrkoppel.se

Man börjar sedan med att låta hunden dra en pinne bakom sig, mest för att de ska lära sig att det inte är konstigt att det kommer något släpande bakom dem. Du kan sedan övergå till ett lättare däck, så hunden får känna på lite tygnd bakom sig. Det är oerhört viktigt att hunden aldrig blir skrämd av det som kommer bakom dem. Att ni är med och uppmärksamma på att de som sitter bakom hunden inte komma farande när hunden stannar är också väldigt viktigt.

Sedan är det bara att skaffa en skrinda och börja träna med den utan "last". Vart ni hittar det vet jag tyvärr inte, kör själv bara med slädar och dragcyklar. Cyklar kan du hitta på Mr Koppel och slädar på www.oinakka.se

Kom ihåg att aldrig träna för länge så hunden tröttnar, du får du snabbt en hund som inte vill dra alls.

Lycka till!

2009-08-17 11:14

Hej!

Jag har en blandrashane som heter Sigge, han har bland annat Schäfer,Labbe och Bordercollie i sig. Han är väldigt aktiv, känns ganska osäker och rädd för en massa saker. När det åskar stormskäller och gnäller han och bara springer runt. När han ser en katt, rådjur, kanin el dyl, reser han ragg, stormskäller och blir okontaktbar. Han kommer inte när jag kallar och jag kan absolut inte ha honom lös. Jag har stora problem att ta fästingar på honom och klippa klorna. Han gör allt för att komma undan, han är dessutom väldigt stark. Detta har gjort att istället för att vara kul att ha hund har det blivit jobbbigt. Jag har försökt allt och inget hjälper. Han har några gånger morrat och försökt bitas när jag försöker ta fästingar på honom. Jag vet inte vad jag ska ta mig till och behöver verkligen råd. Det är min första hund.
Hälsn. Tina

Hej Cristina!

Vill börja med att påminna om att han är unghund, de har en väldigt massa hormoner i kroppen som gör att de kan ha svårt att hantera de mest vardagliga ting. Unghunds perioden brukar vara upp till omkring 2 års ålder och under den här tiden är det tålamod, tålamod och tålamod som gäller. Man får sänka sina krav och bjuda på mycket uppmuntran och trygghet.

En unghund behöver mer hjärngymnastisk än fysisk gymnastik. Så viktigt att lägga fokus på att få honom trött i huvudet hellre än i benen. Mycket nosövningar är bra!

Sen tror jag det är viktigt för er att träna på förtroende och kontakt. Lägg fokus på kontaktövningar och mycket hantering. Massage är superbt att göra för att dela stärka era band men mest för att träna på passivitet och förtroende att vara i hans kroppzon.

Att du inte kan ha honom lös skulle jag inte fundera så mycket på nu. Han är som skrivit unghund och för tillfället är det onödigt att tjata på honom i den frågan. Försök hitta inhägnade områden där han kan få rusa av sig och invänta lite mognad hos honom innan ni börjar träna inkallning.

Jag vill också rekommendera er att gå en kurs för att få mer handledning och hjälp i rätt riktining.

Tror detta kommer lösa sig fint, ha bara tålamod, kom ihåg att det han behöver allra mest är tydliga regler, din kärlek och omtanke just nu.

Lycka till!

2009-07-28 15:16

hej

har du några bra tips hur man får sin hund att gå ner i vikt ? Humla är en borderterrier som snart är 15 månader. Hon är inte tjock men ganska stor för rasen tror jag. Hon väger ca 8 kg. Vi ska cykla och jogga 2 km varannandag och dra ner lite på hennes foder . Hon får 2 dl Purina varje dag.
tacksam för tips
mvh annika

Hej Annika!

Precis som för oss människor är det för hundar, det bästa och mest hälsosamma sättet att gå ner i vikt är att äta rätt och motionera.

Variera gärna träningen så ni inte bara kör cykling/jogging då det blir ganska enformig träning. Skogs promenader i kuperad terräng ger bra koordinations träning och bygger en helt annan typ av muskler men bränner bra med fett.

Lycka till!


/Sandra, Hundsteg

2009-07-11 21:39

Jag har en jourhund (whippet-korsning på ca. 4 år) som var väldigt stressad när hon kom. Hon hade bott i en permanent familj i ca. två år innan de av ändrade omständigheter var tvungen att omplacera henne. De hade i sin välmenande omvård av henne trott att hon var stressad pga. understimulans, när det snarare var tvärt om. Hennes stress uttryckte sig genom att hon kissade stora pölar inomhus, skällde mycket, drog och rusade i kopplet och var ganska okontaktbar utomhus.
Nu har hon varit här i ca. 4-5 månader, och mycket har jag lyckats jobba bort. Har nu en mycket mer harmonisk hund hemma.
Så till min fråga :) Hon är väldigt lättmotiverad, och därför har jag i en lugn takt försökt berika hennes vardag i den mån hon klarar av det. Det är först nu den senaste månaden som det har fungerat att göra saker med henne. Där man ser att det får rätt effekt = hon blir lugnare (istället för att gå upp i varv). Det vi har gjort är mycket att söka upp sin frukost på gräsmattan där jag kastat ut den. Det funkar jättebra. Men att aktivera inne med lugna saker såsom att öppna toarullar eller liknande fungerar inte. Hon håller på en stund, sedan går hon och kissar en stor pöl i hallen, för att sedan komma tillbaka och fortsätta. Jag upplever henne inte som stressad, och jag sitter med henne en liten bit bort som stöd om hon skulle bli osäker. Samma sak när jag lade ut hennes torrfoder på golvet och la ett kompostgaller över. Hon förstod rätt snabbt vad hon skulle göra, men gick och kissade i hallen då med. Vet inte om det gör någon skillnad att hon bara kissar stora pölar och inte små?
Hon är hos tidigare ägaren utredd hos veterinär för sina problem med kissandet inomhus, och de konstaterade att hon varken har UVI eller inkontinens.
Jag har en hund till, men när jag har aktiverat dem, har jag stängt in en hund, och jobbat med den andra, för att de inte ska känna någon konkurrens av den hunden. Samma sak i matsituationer.
Vad är det som går fel, och hur gör jag för att hon ska klara av att utföra enkla övningar inomhus?

En annan fråga om min egen tiks beteende har jag också. Det är en greyhoundtik på snart 5 år. Hon kan dricka ur en vattenpöl eller liknande, för att sedan sätta sig och kissa i den. Hon kan försöka göra samma sak om jag har en vattenskål med vatten med mig ut. Det är ingenting jag stör mig på så. Är mest nyfiken på varför hon gör det.

MVH Hanna med Molly och Bettan

Hej Hanna!

Vi börjar med kissandet i vattnet, det är faktiskt ett ganska vanligt beteende. Får relativt ofta frågor om det. Har inget direkt svar på det, men man tror att det är revir helt enkelt. De vill markera att detta är mitt.

Vill först säga -Vilket bra jobb du har gjort! Roligt att få höra om era framgångar och att hon haft turen att få komma till någon som förstår henne och kan hjälpa henne. Gör mig varm och glad i hjärtat.

Jag önskar nu att jag hade ett väldigt bra svar på varför det inte fungerar att göra övningarna inne, men är lite rådvill. Det enda jag kan komma på som du säkert redan vet är att hon helt enkelt blir för stressad i de situationerna och behöver mera tid och träning för att klara av de övningarna inne. Kanske du kan börja med att göra de övningarna ute en stund för att sedan avsluta inne, så man suddar ut gränsen lite. Tyvärr har jag inte mycket bättre svar, jag tycker det känns som du gör helt rätt och att de som behövs är mer tid..

Lycka till!

/Sandra, Hundsteg

2009-07-09 00:28

Hej, jag skulle vilja ha nått bra tips på hur man ska hantera när hunden gör utfall mot andra hundar? De funkar inte att sätta honom ner och få honom på andra tankar. Jag har testat att fånga hans uppmärksamhet med godis och leksaker men de funkar bara någon gång. Han är 7 år, och detta har alltså startat efter han blivit överfallen av 2 hundar så jag antar att det bygger på osäkerhet. Han har hundkompisar som han träffar och umgås med och då är han inte alls osäker utan är lugn och glad. Jag upplever detta som jobbigt både för han och mig, då folk tittar dömmande på en att man inte kunnat uppfostra sin hund när man i själva verkat hade en exemplarisk hund som blev förstörd av andras dumhet. Detta gör nog också att han känner att jag blivit osäker då jag tycker dessa hemska blickar från andra hundägare är så jobbigt.

Jättetacksam för svar och råd! /Mvh Hanna

Hej Hanna

Eftersom det handlar om osäkerhet så skulle jag försöka programmera om hans känsla inför andra hundar. Och det kan man göra genom att låta han titta på andra hundar på avstånd och samtidigt äta riktigt gott godis. Var gång han tittar på den andra hunden så får han en godisbit. Då kommer han att koppla ihop andra hundar med belöning och förhoppningsvis efter ett tag börjar han skvallra på dem istället för att göra utfall. Med skvallra menar jag att han så fort han ser en annan hund förväntar sig en godbit och tittar då på dig för att få sin belöning.
Du måste även lära dig att läsa honom i situationer där han gör utfall. Oftast så börjar utfallet långt innan han slänger sig ut i kopplet och då gäller det att bryta honom redan i första stadiet. Det första hunden gör i ett utfall är oftast att dom stannar upp och stirrar på den andra hunden. Mungiporna går framåt och bildar ett U, alltså korta mungipor. Raggen reser sig, ofta över hela ryggen när det handlar om osäkerhet. Detta kan gå snabbt! Dessa signaler måste du titta på i hundmöten. Det är viktigt att bryta honom innan han går för långt in i utfallet. När han väl gått över sin egen tröskel är det svårt att få kontakt.
I akuta situationer då ni kanske har kommit för nära en annan hund så kan man göra en sk splittring. Den går till så här:

1. När han börjar spänna sig och börjar stirra tar du lugn men bestämt ut honom ur situationen genom att gå i en cirkel bakåt. Detta bara för att bryta beteendet snabbt. Du säger inget till honom utan bara agerar.

2. Sen går du in i samma situation igen kanske några meter längre ifrån den andra hunden.

3. Är han fortfarande spänd gör du samma sak igen. Detta kan man få göra några gånger innan han "släpper det".

4. När han slappnar av när ni går in i situationen igen, dvs långa mungipor, slutar stirra och han lägger tyngden bakåt och helst sätter sig ner är det dags att belöna med lugn röst och eventuellt godis. Inte lek, för vi vill ju ha en avslappnad och lugn hund.

5. När han har lugnat ner sig går ni vidare. Obs! Det är viktigt att han inte får jackpot av utfallet, alltså att den andra hunden försvinner. Den andra hunden försvinner när han är lugn.

Och försök att inte bry dig om vad andra tycker om dig eller din hund. Koncentrera dig istället på din hund. Det är även viktigt att du slappnar av i hundmöten och se de andra hundarna som kompisar till din hund istället för att spänna dig och bli orolig. Han känner av det direkt. Jobba på avstånd som fungerar för er båda.

Lycka till!

/Kim

2009-07-07 21:37

Hej Sandra!
Jag har en omplaceringshund som jag nu har haft i lite mer än ett år. Han blir 3år i aug, men är ofta ivrig och "klumpig" som en valp. Mitt stora problem med honom är att han skäller så fort man lämnar honom och att han fortsätter skälla hela tiden han är själv. Har du något tips på hur man ska träna bort det. Misstänker att han har blivit lämnad (ev instängd) mycket själv där han bodde innan. Det verkar också som han endast finner full trygghet hos mig och inte med min man och mina barn (18 och 16 år). Tycker att det här med att lämna honom blir värre och värre, har försökt med dom "klassiska" sätten dvs dom som man oftast gör med valpar för att lära dom att vara själva, men det funkar inte. Den enda gången det går att lämna honom själv utan att han skäller är när vi går ut på balkongen och stänger till balkongdörren (han får inte vara där för han stressar våra kaniner), men då ligger han i min dotters säng och kan se/höra oss ändå. Hur ska jag kunna få honom att känna sig trygg fast jag är borta ett tag? Vill tillägga att jag motionerar honom mycket och försöker även hitta på olika sorters "hjärngympa" för att han ska få utlopp för all sin energi (brukar kalla honom för ett outröttligt energiknippe) samt att det är inte ofta han är själv eftersom jag jobbar natt och är hemma det mesta av dygnet (när jag jobbar så är det ju alltid nån annan hemma), men det räcker med att jag går ut för att slänga soporna för att han ska stå och skälla hela tiden. Börjar bli jobbigt för grannarna, men jag tro att det är jobbigast för Zippo själv. Mvh Gerda och Zippo

Hej Gerda!

Du har tänkt i rätt banor med att börja om ensamhetsträningen som om han är valp. Det är precis så man måste göra. Jag skulle rekommendera dig att börja ensamhetsträna honom när ni är hemma, med andra ord låta honom vara i exempelvis sovrummet (med en grind eller kompost galler) medan ni är i ett annat rum. Börja med korta korta stunder och avancera långsamt. Varje träningspass måste vara lyckat (att han inte blir ängslig) annars får tränings passet bara motsatt effekt. Detta är tålamods krävande men kommer ge utdelning, bara man inte går för fort fram.

Jag skulle också rekommendera lite mer kontinuerlighet i hans ensamhets träning. Som du skrev är han sällan hemma och det blir då desto mer dramatiskt att vara ensam. Ha som mål att lämna honom ensam en lien stund varje dag. Behöver inte vara mer än 10-15 minuter (2-3 minuter till en början i ett annat rum) men just att det att det inte är något märkligt i att vara ensam.

Att han tyr sig med till dig är ganska vanligt med omplacerings hundar. Att din man och barn är delaktiga i att ge honom mat, tar promenader och erbjuder aktivering kommer hjälpa.

Lycka till!

Varma hälsningar Sandra, Hundsteg

2009-06-22 15:35

Hej.
Jag går ut med en bullterrier två gånger per dag.
för tre veckor sedan blev han skrämd av gräsänder, när han var ute med sin ägare, och nu är det nästan omöjligt att få honom att gå ut genom porten. Man får dra ut honom och då har han svansen mellan bena, örona bakom darrar och smackar, han kissar och sedan vill han inte ta ett steg, utan han vill in. vad kan jag göra för att få honom att gå en promenad?
MVH Marina

Hej Marina!

Vilken olycklig händelse!
Han har uppenbarligen blivit ordentligt skrämd av änderna och förknippat detta med att vara utomhus.

Här får du nog jobba med mycket godis och motivation. Något riktigt gott som han inte kan motstå. Lägg ut ett litet spår av de goda med början utanför dörren, låt honom gå i sin egen takt och uppmuntra honom. När han väl kommit utanför fortsätt belöna honom och kanske gör några roliga övningar som får honom att glömma bort att han är utomhus. Detta kan ta lite tid och det är viktigt att inte stressa honom, hellre en liten kort stund ute och det fungerar bra än en längre stund utan tvång. Sen ska du se att det löser sig ganska snabbt.

Lycka till!

Varma hälsningar Sandra, Hundsteg

2009-06-21 09:25

Hej.
Min 1 åriga blandras (schäfer, labrador och korthårig collie) vill inte gå i trapporna som finns i trapphus, ute är det inga problem att gå i trappor.
När jag försöker få honom att gå i trappan så rusar han till ena hörnet och sitter där och trycker. Finns det nått sätt jag kan lära honom att gå i trappan? Jag kan ju inte bära honom när han är en stor kille.
MVH Marina

Hej Marina!

Min första undran är om det har hänt något i trapphuset som gör att han inte vill gå upp, eller ner? Tycker han att det är halt kanske?
Du kan försöka med att göra trapphuset lite roligare. Innan ni går i trapporna kan ni ju göra ett litet godissök som långsamt avancerar till att han ska leta vid första trappsteget och sen två trappsteg osv.
Kan han gå fot med fokus på dig och ögonkontakt kan ni ju göra det i trapporna.

Vad gör du själv när ni kommer till ett trapphus? Du kanske spänner dig och oroar dig redan innan ni börjat gå?

Försök att vara avslappnad och prata med honom när ni går in i trappan så han fokuserar på dig och inte på trapporna. När han är avslappnad och fokuserad så går du bestämt en liten bit upp i trapporna med honom. Stanna efter några steg och kör lite kontaktövningar. Då sätter du honom i lite jobb samtidigt.

Det är viktigt att få hans uppmärksamhet innan han låser sig och bara sätter sig ner och trycker.

Lycka till!

/Kim

2009-06-16 10:30

Hej Sandra!

Har ett problem med vår blandras bordercollie/flatcoated som är 2 år och är en jättego hund egentligen. Det här är vår första hund och vårt problem är att han skäller/morrar och reser ragg när det kommer in barn i vårt hus som han inte känner så väl, för vissa som han känner är det inga problem alls, då skäller han bara och sen är det bra. Jag tycker han har börjat visa aggressivitet när "okända" barn kommer, och är nu rädd att han ska bita dem. Jag brukar nu alltid gå ut på altanen där han får vara när vi har barn hos oss och jag har förstått att det inte är det bästa men vet inte riktigt hur vi ska få bort detta beteende. Det har hänt att han har nafsat till i kläderna eller gjort utfall mot dem och jag vill verkligen inte att han gör nåt barn illa. Så snälla hjälp oss om ni kan för jag vet inte alls hur jag ska bära mig. Det vi har gjort är ju att vi har blivit arga på honom och det kanske har förstärkt beteendet?! Kan säga att han började skälla vid halvårs ålder om det kom någon och sedan har det blivit värre, speciellt med barn tyvärr.

Mvh Maria

Hej Maria!

Förstår att detta känns som ett obehagligt problem.
Du är lite rätt i att ni har förstärkt beteendet genom att bli arg på honom, han är med största sannolikhet osäker och er bestraffning (genom att bli arg på honom) stärker bara hans osäkerhet och ger honom vatten på kvarn att barn är något obehagligt som man ska passa sig för.

Gör barnen till en resurs, låt dem gem honom godis, hans mat eller om barnen är lite äldre att träna enkla saker och sitt, ligg, stanna kvar (med en vuxen närvarande givetvis). Det gör barnen till en resurs, de blir något kul som generar tillgångar, godis och mat!

När barn kommer sätt dig ner med honom och prata uppmuntrande, belöna honom med godis när han är tyst och sitter och bara tittar. Ömka honom inte, bestraffa honom inte, uppmuntra honom. Gör han utfall eller morrar, avleder du antingen honom (gör ingen stor sak av det, då förstärker du beteendet) eller ta honom helt enkelt ur situationen och prova en stund senare.

Lär barnen hur man hälsar på hundar, att de inte ska titta rakt på honom eller klappa honom på huvudet, att de ska låta honom komma fram om han vill. Att de kan gäspa för att visa sig välvillig inställda och att man inte ska luta sig över hunden eller gå rakt fram emot hunden. En del av dessa saker kan även ett litet barn förstå till viss grad.

Han behöver bara lite bättre självförtroende och tid på sig att lära sig att barn inte är farliga.

Barn rör sig på ett annorlunda sätt från vuxna och många hundar reagerar på detta som något konstigt och till och med hotande ibland. Så då måste vi lära dem att de inte menar något illa utan bara är så. Ge honom verktygen att klara situationen, en utväg, uppmuntran och barn som respekterar hans osäkerhet.

Det kommer helt säkert lösa sig om bara han får lite tid!

Lycka till!

Varma hälsningar Sandra, Hundsteg

2009-06-10 09:33

Hej Sandra, jag har en 5-årig blandrastik (golden/labrador)som nu när sommaren kommer med flugor och andra flygfän blir helt hysterisk när det finns en fluga inomhus. Vad kan man göra? Hon blir helt okontaktbar och fokuserar helt på flugan. Hälsningar Bitte Harju

Hej Britt-Marie

Oftast när det handlar om att jaga flugor och flygande fän handlar det om stressbeteenden. Vet inte om du tycker hon verkar stressad för övrigt, är svårt att ge ett riktigt bra svar med så lite information för övrigt om er. Oftast säger man att jagandet av dessa bara är ett symptom på att hunden är stressad för övrigt och då är det meningslöst att försöka arbeta bort symptomet, hoppas du förstår hur jag menar.

Rent generellt sätt kan ja ge råden att försöka avleda henne från det, ge henne annat att tänka på. Tyvärr har jag ingen universalösning på problemt och önskar jag kunnat vara till mer hjälp.

Mvh Sandra Ohlsson

2009-05-23 22:09

Hej Kim!
Jag har en engelsk springer spaniel på 2år. Vi tränar lite viltspår. När han var 15månader blev han svch. Har lite frågor om bl a, att ,Malte, kan vara lite ivrig ibland när han spårar i början att han flamsar runt lite men sen tar sig an spåret. Kan man göra något innan man går spåret, så han inte blir så ivrig.
Sen att jag har hittat några fler hundkompisar som också lägger lite viltspår. Den ena är jägare och han säger att hundarna kan gå samma spår efter varandra, alltså att den ena hunden går spåret först och när den har gått så kan t ex min hund gå samma spår direkt efter. Vi provade det och det fungerade bra. Men blir det inte upptrampat mycket i spåret då? Jag talade med min uppfödare om det och de gör aldrig så och så har ju jag lärt mig att man inte gör. Vill ju inte göra något som förstör maltes spårning.
Vad tycker du och vad har du för erfarenhet om detta.
Ska om 2 veckor gå ett ordinarie öppen klass spårprov och har kommit igång och tränat lite så jag vill ju inte att man gör något galet. Malte är duktig att spåra och löser uppgiften bra. Tror att han tycker att det är jättekul.

MVH Carina J & Malte

Hej Carina
Va kul att det gått så bra med viltspåret. Och grattis till SVCH, inte dåligt!
Vad man kan göra för att få bort flamsandet och intensiteten är att göra sk sittningar. Han får helt enkelt sitta ner och lugna ner sig när han fått på sig spårselen. Så fort han lugnat ner sig så går ni fram mot spårstarten. Skulle han fortfarande vara för ivrig så blir det en ny sittning. Han ska inte få spåra (belöning) när han är ivrig och stressad. I värsta fall får han inte spåra överhuvudtaget den dagen om han är för ivrig för då förstärks hans flamsande. Men så kan man göra med en hund som har hållit på ett bra tag med spårandet.

För att träna sittningar så kan du lägga flera korta spår och gå från spår till spår och belöna honom med att han får spåra när han är lugn. Skulle han inte vara lugn vid första spåret så går ni vidare till nästa spår osv. Var konsekvent!

Givetvis kan hundarna spåra i samma spår efter varandra men jag skulle inte rekommendera det om ni vill vara säkra på att han inte går på fel doft. Tyvärr kan det vara svårt att veta om hunden går på bloddoften, klövdoften eller människodoften i ett viltspår och då ska man inte lägga in ytterliggare en hunddoft som gör det ännu mer otydligt. Det är vad jag tycker i alla fall.

Lycka till på öppenklasspåret!

Mvh Kim

2009-05-13 11:33

Ville bara tacka för svaret,det klokaste jag har hört hittills o också överrensstämmande med vad jag själv tror,vet o tycker.Hur arbetar du med en hund som är signalkänslig/gör utfall?Vilka Verktyg"som du skriver" kan vi ge honom?
Vi gör såhär nu:Om jag hinner se utfallstendensen innan säger jag nej,sen tex gå fint,eller här ska vi gå,godis o beröm.Hinner han göra utfallet gör jag ingenting står stilla tills han slutat o går sen vidare.Är det något jag ser han reagerar på som han tycker är obehagligt försöker jag gå i båge runt samtidigt som jag antingen berömmer verbalt+godis eller klick o godis.
Är det bra eller ska jag göra på nåt annat sätt eller göra nåt annat jag inte tänkt på??
Mvh Carina

Hej igen!

Du gör precis som jag skulle råda dig.
Det jag menar med verktyg är att ge honom olika möjligheter att lösa situationen utan att göra utfall, exempelvis gå i en båge, distrahera honom och så vidare.

Jag jobbar mycket med handtarget för att ge hunden ett alternativt beteende, något annat att fokusera sin energi på. Byta ut det oönskade beteendet mot ett önskat beteende med andra ord. Att ta bort ett beteende utan att ge hunden andra önskvärda beteenden kommer resultera i att du misslyckas med att det du vill ta bort/lära om.

SÅ en handtarget ger hunden något annat att göra i de situationerna och ett annat "verktyg" att ta sig igenom de för hunden obehagliga. Det är väldigt enkelt och det enda du behöver göra är att lära honom sätta nosen mot din öppna handflata, träna detta i alla möjliga situationer och sedan presentera handen när ni närmar er en för hunden obehaglig situation, belöna att hunden "duttar" på din han med både röst, godis och dig själv. Hunden kommer snart finna det väldigt roligt och skönt att få en annan sysselsättning än utfall. Dock måste man befinna sig på tillräckligt avstånd från de obehagliga för att hunden ska ha en chans att klara det. Sen kan ni minska avståndet vartefter det fungerar.

Tänk också på att belöna honom för att han tittar på de obehagliga och är tyst. Vi fokuserar ofta på att hunden ska titta på oss och belönar det. Hunden tappar då "kontoroll" på de obehagliga då den tvingas se på dig. Tillåt hunden att se och titta och belöna den för att den är tyst, lugn när den gör det. På så vis lär vi hunden att det inte är farligt, att vi kan pasera utan att det händer något och att matte gillar när jag bara tittar men inte agerar.

Givetvis ska du även belöna den spontana kontakten som Tiger ger dig i dessa situaioner! Men jag vil nog hellre fokusera på att belöna honom för att han tittar på obehaget och är tyst. Det är ju DET vi vill lära honom klara av.

Lycka till och hör gärna av dig hur det går!

Soliga hälsningar Sandra, Hundsteg

2009-05-12 20:04

Okej,får se om du kan ge mig svar på mina frågor.Har frågat flera men ej fått tillfredställande svar,tycker jag.
Fråga 1:Tiger,Labrador Retriever 2 år,kastrerad hane(ca 4 mån sedan han blev kastrerad),när han var ca.15 mån börjande göra utfall,inte bara mot andra hundar utan även mot människor som såg "konstiga "ut,sopsäckar uppställda mot väggar,plast för att täcka nysådd gröda på mark o.s.v o.s.v.Han har inte slutat än,men vi jobbar på det.Har gått valpkurs,unghundskurs,viltspårkurs,hundmöteskurs,prova-på kurs o nu fortsättningskurs.Mjukträning,med klicker godis beröm o.s.v.Tycker vi har gjort rätt från början.Tiger är inte min första hund,o min förra blev hur bra som helst(labbe-flatte blandras hane,ej kastrerad)
Att vi valde att kastrera Tiger beror på att vi ville reducera hans stressnivå,då vi tänkte att problemen kunde bero på stress.Han är varken understimulerad eller överstimulerad,vi håller det i balans.Han är ensam ca.3 timmar 3 ggr/vecka.Väl aktiverad.Varför gör han såhär o hur får vi stopp på det.Han går mycket bra ihop med andra hundar när han är lös,men gör utfall i koppel.Är inte dominant,är inte "hanig",rider inte.Vi tyckte vi valde en bra valp då vi inte valde den mest dominant ej heller den mest undergivna.I valpåldern var han tuff,men reagerade när han blev skrämd.backade men gick sedan direkt fram o undersökte,han är socialtränad,miljötränad,ensamhetstränad,lydnadstränad,kan mnga tricks,kommer på inkallning o.s..v.Vad är felet???
Fråga 2:Efter att han blivit kastrerad började hans icke kastrerade hanhundskompisar att rida på honom.Jag förstår att doftkörtlar ej längre luktar hane utan tik ,men...dessa hanar som numera rider på Tiger har aldrig förut ridit på kastrerade hanar,varför rider de på min.De var kompisar innan kastreringen.
Snälla ge mig adekvat svar!!!!!

Hej Carina!

Låter som ni givit Tiger underbara förutsättningar i livet och det är upplyftande att höra!

Kastreringen har ni ännu långt ifrån sett färdigt resultat på, det tar upp till 1 år innan man kan fullt ut vad kastreringen hade för inverkan. Så ha tålamod.

Hans beteenden har nu förmodligen blivit inlärda vilket innebär att även om du tagit bort triggern (testesteronet) så kan beteenden ligga kvar och släpa ändå, på ren rutin. Så det gäller att lägga in en extra växel nu för att i samband med kastreringen och då med nya förutsättningar lära/träna bort beteendena.

Ni verkar ha gjort allt rätt från början, från att valt valp med omsorg till miljöträning och aktivering. Hundar är individer precis som vi och vi kan bara påverka dem så mycket med yttre faktorer, arv/genetik får sitt sagt också. Jag har själv en Alaskan Malamute kille på 10 månader som jag anser jag gett ALLA förutsättningar i världen att bli en trygg, säker individ. Men han är ändå väldigt försiktig, oerhört signalkänslig och väldigt långt ifrån mina andra 5 hundar som fått exakt samma uppfostran. Detta har lärt mig att det faktiskt är så att vi bara kan göra så mycket med träning och alla goda förutsättningar i världen.

Låter som Tiger också är väldigt signalkänslig då han överreagerar mot märkliga föremål och händelser i er närhet. Detta är en medfödd egenskap som är svår att arbeta bort, vi kan göra det bästa av situationen och ge dem verktygen för att klara av vardagen, men vi kan nog inte radera vilka förutsättningar de föddes med.

Så mitt svar till dig är nog helt enkelt, att ibland finns inte anledningar till hundens beteende. De är individer som föds med olika förutsättningar. Just din Tiger en känslig kille. Jag blir glad av att han fått komma till dig som gett honom de bästa förutsättningarna för att klara av vardagen. Hade han hamnat hos någon annan som inte haft tålamod och kärleken att lägga ner så mycket tid på honom skulle han nog med största sanolikhet må vara en väldigt olycklig hund.

Att hans kompisar rider på honom, kan jag nog tyvärr inte ge mycket annat svar än att de ofta blir så med kasterade hanar. Att de inte rider på andra kasterade hanar kan ha många orsaker, de andra hanarna kanske inte tillåtit det eller de inte känt den hunden så väl att de vågat sig på en sån "nära" handling.

Lycka till med allt nu och hör gärna av dig igen!

Ta hand om er! Varma hälsningar Sandra, Hundsteg

2009-04-20 10:36

Hej! Ibland kommer det en hund som rymmer hemifån o skäller vid våra grindar, o vi har en hanhund som är ute på gården själv ibland,men vår hund har då inte gått ända fram till grindarna utan stannat en bit ifrån och skällt, o när jag kommit ut har den andra hunden dragit. Men nu var vi ute på promenad och den här hunden kom och överrumplade oss och flög på min hund som var kopplad,Jag försökte få bort den andra hunden,o han drog iväg,men vi kunde inte fortsätta för han stannade o kollade på oss så vi vände o gick tillbaka från det håll vi kom ifrån. Hur ska man göra i såna här situationer,när hunden inte har nån ägare med sig? Jag vet nu vem ägaren är men har inte kunnat nå dom. Mvh Inger

Hej Inger.

Det är trist när sådanna här situationer uppstår, och de enda rådet jag kan ge dig är att komma i kontakt med ägaren. Skriv ett brev om inte annat. De är skyldiga att ha sin hund kopplad eller under sådan uppsikt att den inte försvinner iväg på egna äventyr.

Tala sakligt om just detta för dem och säg att om de inte tar sitt ansvar blir du tvungen att anmäla dem till Djurskyddsinspektören som är dem som hanterar sådanna här frågor.

Tycker inte man ska behöva göra det utan kunna lösa det ändå, men lyssnar de inte till dig får du kanske lov att göra det för att få förändring.

Lycka till!

2009-04-19 16:27

Hej Sandra.
Jag skrev till dig tidigar om mitt problem med min hund som skäller. Du hade lite funderingar om detta. Så jag ska berätta lite om det.

Min hund är en engelsk springer spaniel hane på 2 år. Han är rätt lugn för att vara så ung säger många. Har även blivit mycket lugnare tycker jag på sista tiden. Men så är det ju det här att han skäller (jag bor i lägenhet)bl a när det går folk i trappuppgången eller att det ringer på någon dörr hos någon granne eller hos mig. När han var liten valp så skällde han inte. För det mesta skäller han nog nästan varje dag. Han skäller även inne när han vill ha uppmärksamhet vid lek eller annat. Han kan stå och skälla på t ex en boll, ben eller vad det nu är och han skulle lätt kunna ta den för han når den. Säger jag åt honom så hjälper det inte förens jag ger honom den (har gjort det för att få tyst på honom). Det hjälper inte att ignorera honom för då skäller han ännu mera och det är väl det grannarna hör.

Jag jobbar inom vården 87% så jag jobbar dag-kvällstid samt helger, då är min hund hos mina föräldrar. Är jag hemma så lämnar jag honom hemma högst 3 timmar, men det är inte varje dag. Hemma hos mina föräldrar som bor i hus lämnar de honom ensam kanske också några timmar men där har det aldrig varit några problem.

Min granne som är värst att klaga sa för ett tag sen(kommer inte ihåg men jag tror det var förra sommaren) att Malte skäller både dag,kväll och nätter och han har aldrig skällt på nätterna för då är jag ju hemma och hör. Jag tror att hon överdriver mycket men klart är det ju att han skäller det ska jag ju säga. Hon påstår att det är fler som har klagat på Malte till henne men det har jag inte hört.
Jag drar mig för att lämna honom ensam hemma för länge ifall han skulle skälla.
Oftast när jag går så är han tyst och likaså när jag kommer tillbaka. Om han skulle råka skälla så skäller han en kort stund och sen börjar han yla.

Han har blivit betydligt lugnare nu.

Jag försöker aktivera honom så mycket jag kan. Vi tränar lite lydnad, apportering, viltspår personsök.

Så jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att han inte ska skälla.

Han är jätteglad när det kommer folk hit då hoppar han och nästan knuffar ikull dom och andra gör han inte så på det är också lite konstigt. Mina föräldrar, mina syskonbarn hoppar han på men min syster och några fler gör han inte det. Försöker arr ignorera men det är inte så lätt när man vänder ryggen till och får en knuff som man flyger fram.

Hoppas fått lite mera information nu så du kan hjälpa mig med lite tips på hur han ska sluta skälla.

Mvh Carina & Malte

Hej Carina!

Tack för ditt lite mer utförliga mail. Jag tycker det låter som en inlärt beteende att skälla för att få uppmärksamhet eller aktivitet.

För att få bukt med det måste han lära om sig och mycket av det handlar om precis det du nämnde, ignorera felaktigt beteende. De kan vara nog så tålamodsprövande ocg framförallt besvärligt om man har grannar som stör sig på skällande. Det gör att man hamnar i en sits där de är svårt att vänta ut honom.

Börja därför denna träning i andra situationer där du har möjlighet att vänta ut honom, du får ha tålamod och jag lovar att till slut så tystnar han om än bara en en kort stund. FÅNGA DET OCH BELÖNA! Använd 3 sekunders regeln, är han tyst i tre sekunder, belöna honom snabbt me din uppmärksamhet!

Låter som du är medveten om att det är en aktiv ras och aktiverar honom. Det kan vara bra att tänka på att han även behöver lära sig passivitet, att koppla av. Gå ut och träna på att ni bara sitter på en parkbänk och iaktar omgivningen, belöna honom lugnt med rösten när han ligger/sitter still.

Känns som han gränsfall är stressad vilket gör träningen svårare. Det gäller att hitta en balans mellan passivitet och arbete. Viktigt att han har just ett arbete, inte bara "Hobbies" som godisök, lek men andra hundar, vardagslydnad med mera, utan ett arbete. Ett arbete är något han ska göra 1 gång i veckan och bli ordentligt trött av, gå ett klurigt spår, simma, apportering med mera.

Lycka till och återkom gärna om du behöver mer feedback eller bara för att berätta hur det går!

Med vänliga hälsningar Sandra Ohlsson, Hundsteg

2009-04-18 20:52

Hej Kim
Tycker du att hundar (som känner varandra) ska få "göra upp" Om det märks att det ligger i luften och kan smälla till, blir det bra efteråt då. Eller tycker du att jag/vi ska förhindra det genom att inte låta dessa hundar leka.
Jag menar när man faktiskt vet att dessa två inte riktigt gillar varandra.A-M

Hej Anne-Marie

Nej jag tycker definitivt inte att hundar ska få "göra upp". Om ni märker att det är lite spänt och finns en chans att dom kan ryka ihop så bör dom inte umgås överhuvudtaget. Precis som vi människor så går inte alla hundar ihop och dom behöver inte heller umgås med alla.
Det som kan hända om ni låter dom göra upp är att det i värsta fall blir så att ingen av dom ger sig och någon blir allvarligt skadad och det ska ju givetvis undvikas. Då är det bättre att hitta nya lekkamrater som fungerar bättre. Hoppas du är nöjd med svaret.

/Kim

2009-04-18 20:41

Hej
Jag har en drygt 8 månaders Lapsk vallhund som är skendräktig. Problemet vi har är att hon inte äter (hund) mat alls. godis och korv såklart men ingen mat, Jag har fått råd att aktivera och motionera henne mer. Jag vill inte gärna ge henne godis som enda mat, och jag kan inte träna/aktivera utan belöning. Hon har tidigare varit lite kinkig med hundmat och jag har fått rådet att för allt i världen inte ge henne något bättre, hon är inte dummare än att hon kan vänta om hon vet att det kommer något godare. Men hon är slö och gnällig så jag vill gärna träna/aktivera just nu.
A-M

Hej Anne-Marie!

Rådet du fått om att motionera och aktivera henne är bra råd. En skendräktig tik mår bättre av att få röra sig fyiskt.

Råden om att abslout inte ge henne någon annan mat är också bra råd du ska följa.

Jag tycker dock du kan träna henne som vanligt och belöna med godis (eller kanske rent av träna med hennes hundmat istället för godiset om hon accepterar det), det gör inget att hon får godis då, hon får ju jobba för det och det är en bra sak.

Om hon sen väljer att inte äta maten, so be it. Hon äter så småningom och ingen frisk hund svälter sig. Så ha is i magen bara.

Lycka till!

Med vänliga hälsningar Sandra Ohlsson

2009-04-16 08:23

Hej.
Jag har en blandras(schäfer, labrador och KH collie) som är 1 år kastrerad, och det är så att han vaktar min kolonilott folk får inte gå förbi för än han börjar skälla. Jag undrar vad jag kan göra för att få honom att sluta vakta?

Jag har en fråga till. Det gäller min daghund som jag har mån-fre, och jag har henne mellan 12-16 tim varje dag är det för många timmar för henne?
MvH
Marina

Hej Marina!
Det kan vara svårt att få honom att sluta vakta helt. Det ligger lite i hans natur att vakta reviret (tomten). Det du kan göra är att begränsa hans utrymme genom att sätta honom i en lina så han inte kan komma ända fram och vakta.
Du kan även ändra hans förväntan när det kommer folk förbi med att sätta upp en skål med godis vid staketet eller gränsen som folk får ta och kasta in till honom. Då kommer han istället att förvänta sig en belöning när det kommer nån.

På din andra fråga så beror det på hur ni spenderar tiden. Om hunden både aktiveras och kan slappna av så ser jag inga problem med det.

Lycka till!

/Kim

2009-04-15 10:29

Hej.
Har ett stort problem, det är nämligen så att min hund skäller mycket inne när jag även är hemma, kanske för att få uppmärksamhet eller att det kommer folk i trappuppgången. Grannarna har klagat iallafall. Vet ej hur jag ska få honom att sluta. Jag vågar knappt lämna honom ensam hemma ifall han skäller. När jag jobbar är han hos mina föräldrar. Jag tycker det är jobbigt för man kan aldrig veta om han skäller när han blir ensam hemma och när det springer folk i gången. Det bor 3 äldre tanter och 2 medelsålder män i gången så det är inga barnfamiljer som tur är för då skulle det ju vara mera spring i gången.
Problemet är kanske att jag måste vara mera bestämd eller?

Tacksam för svar om du kan hjälpa mig innan jag blir vräkt.

Carina

Hej Carina!

Min första fundering är vad du har för ras?
Vaktande och vilket typ av vaktande är mycket baserat på rasen.

Hur gammal är hunden och har du alltid haft problemet?
Är det en tik eller en hane?

Är det problem dagligen eller i perioder? Hur länge lämnar du hunden ensam varje dag? Lämnar du honon ensam dagligen? Har inte de problemet hos dina föräldrar eller lämnar de honom aldrig ensam?

Många frågor =) Men för att kunna ge dig bästa hjälp är det nödvändigt!

Mvh Sandra Ohlsson

2009-03-18 11:38

Hej.
Jag är dagmatte åt en 9 mån blandras (tibetansk spaniel, malteser och pekingnes), och jag undrar vad jag ska göra när hon skäller på allt ute? Det spelar ingen roll om det är hundar, människor, bilar eller cyklar, hon skäller på allt och reser raggen och viftar på svansen.
MvH
Marina

Hej Marina!

Tack för din fråga. Jag tycker det låter som osäkerhet från tikens sida, vilket det oftast är när det gäller skall och utfall i kopplet. Det värsta man kan göra är att bekräfta hundens osäkerhet genom att skälla och bestraffa hunden. Istället vill man uppmuntra rätt beteende hos hunden och stärka hundens förtroende.

För att förstå varför hunden gör utfall är det viktigt att förstå hur aggression fungerar hos hund. Nedan finns lite stolpar om aggression.

-Aggression är för att öka avstånd.

-Aggression är ett beteende för att förändra/påverka en situation.
En hund som gör utfall mot andra hundar, gör det för att öka avståndet till den andra hunden oavsett anledning. Aggressions beteendet förändrar situationen, hunden den gör utfall mot ökar avståndet (vanligtvis).

-Aggression förhindrar slagsmål.
Aggressions signaler (morr, vissa tänder, utfall) ger tydliga signaler till mottagaren att hålla sig undan! Dock är det inte alltid det fungerar mottagaren kanske svarar med aggression, och vi vill inte ha en hund som ger aggressiva signaler men det är viktigt att veta vad det betyder och framför allt varför hunden gör det.

-Aggression uppstår hos hunden vid bland annat:
Osäkerhet, en resurs, trängd i sin kroppszon, revir, löp, rädsla, inlärt beteende.

-Hur behandlar man aggression?
Lugnande signaler, öka avstånd till aggressions källan, vara konsekvent som hundägare, öka förtroendet för dig som matte/flockledare, öka tryggheten för hunden. Eventuellt hormonbehandling (i samrådan med vet och hundpsykolog).

Träningsråd:
Om er hund gör utfall/skäller mot andra hundar/människor/cyklar på promenaden, eller morrar eller skäller så ska ni absolut INTE skälla på hunden, rycka i kopplet eller brusa upp. Det kommer GARANTERAT leda till att beteende bara bli värre och värre, hunden kommer uppfatta ditt beteende som en bekräftelse att den andra hunden måste skällas på och att du backar/stödjer er hund i det. Vad ni däremot kan göra är att varje gång ni möter en annan hund, redan innan han börjar "knorra" eller tjaffsa ge honom en godbit (super gottgodis), upprepa vid varje hundmöte och beröm honom överdrivet när han tar kontakt med dig eller nosar i backen, tittar på den andra hunden men är tyst osv. Beröm ALLT beteende som inte är åt det aggressiva hållet. Snart kommer hunden förstå att andra hundar betyder godis hos matte/husse och han kommer få en trevlig koppling till andra hundar. Vill hunden inte ta er godisbit eller inte går att få kontakt med så tar du bara tag i kopplet och går åt andra hållet, säger inte ett ord men visar tydligt med att släpa iväg hunden åt motsatt håll att det där beteendet accepterar jag inte. Så fort hunden blir kontaktbar så berömmer du honom rikligt med godis och röst igen! Det handlar om att lära hunden ett alternativt beteende vid hundmöten, att skälla eller banna hunden för de felaktiga beteendet (morr, skall, ufall etc) förstärker bara beteendet. Ignorerar istället det och belöna hunden för rätt beteendet. Hunden kommer då snart sluta med de beteende som inte ger en respons från er och öka beteendet som ger uppmärksamhet från er, godis, beröm och en glad matte/husse.

Hundar som gör utfall är oftast bara osäker och testar olika metoder att möta världen, de ni ska göra är att visa hunden rätt genom att belöna önskvärda beteende och ignorera fel. Det är det absolut mest effektiva sättet att lära hunden.


Lycka till!

Varma hälsningar Sandra Ohlsson

2009-03-02 17:47

Hej Sandra!
Har du några bra tips på inkallningsövningar. Jag kan inte ha min hund lös och han lyssnar inte på mig, för så fort det kommer någon annan person med hund eller utan så sticker han direkt mot dem och lyssnar inte alls på mig. Det är ju inte så bra detta. Så jag har faktiskt inte honom så mycket lös som jag skulle vilja ha. Om jag har honom lös åker jag bort till platser som jag tror att jag inte möter andra människor eller hundar men det är ju inga garantier. Finns det inga andra i närheten går det bra då lyssnar han på mig.Hur ska jag göra för att få bra inkallning på honom vid störning? Och i andra fall med.
Tacksam för all hjälp.
Carina J

Hej Carina!

Här kommer lite tips på inkallnings träning!


Inkallning
Vi och hunden har inte samma uppfattning om vad en inkallning är.
Om din signal handlar om att hunden ska avbryta en aktivitet bara för att följa dig utan att ett alternativ erbjuds, leder det ofta till att hunden uppfattar signalen för inkallning som ett förbud och inte som ett tillfälle till samarbete.
Grundförutsättningarna för att inkallningen ska fungera är att du lär din hund att det sker något positivt när den spontant tar kontakt med dig. Har du inte tränat din hund att det lönar sig att vara följsam är det mycket svårare att lära hunden
inkallning. Förstärk hundens spontana vilja att vara nära dig annars riskerar du att din hund, oavsett vad du än lockar med, stannar upp en bit ifrån dig och undviker närkontakt. Sluta aldrig att förstärka din hunds spontana vilja att söka kontakt med dig. Inkallning bygger på samarbete.


Dela upp inlärningen

Dela upp inlärningen av inkallning i två delar och försök själv att analysera vilken del du behöver träna. Det är inte svårt att få inkallningen att fungera, även om hunden är långt bort, om dessa två grundkriterier är uppfyllda:


-Hunden ska vara förväntansfull när den kommer nära dig, och beredd på att olika typer av belöningar och aktiviteter kan inträffa
-Hunden ska direkt vända på huvudet och söka kontakt när du ropar.


Hundar har sällan samma förutsättningar. En del hundar behöver träna allmän följsamhetsträning. Andra har så starka anlag för att hålla ihop flocken att man nog
kan säga att de är födda följsamma. Även på hundar med samma ras kan lyhördheten variera.

Träna inkallning under rätt förutsättningar

Ofta börjar vi träna inkallning under alltför svåra förhållanden, gärna när hunden är lös och upptagen med en viktig aktivitet. Störningen blir för svår för hunden att lystra till inkallningen. - Som hundägare blir man irriterad och springer kanske fram
korrigerar hunden. Hunden svarar ofta med att antingen börja röra sig mot oss, för att försöka blidka oss, eller så flyr hunden undan för att undvika vår korrigering.
Använder man endast inkallningsordet när en oväntad händelse uppstår, exempelvis en annan hund, så uppfattar hunden din signal på fel sätt. När vi tränar hunden lös, är det en aktiv träning. Det ska vara positivt och roligt att komma in på en inkallning.
Träna följsamhetsövningar under de korta stunder den går utan lina. Det handlar om att skapa rätt beteenden hos hunden, så att felaktiga bilder inte byggs upp. I de situationer där vi inte har allt under kontroll är det bättre att träna i lina.


ÖVNINGAR

Lystringsträning

Hundar lär sig snabbt vilken röst som är mest intressant att lyssna till, resten sållar de bort. För att vi ska kunna träna våra hundar till att lyssna i alla situationer måste vi tänka i termer av signal och snabb association, det vill säga lystring och belöning.

Lystring är inte inkallning…

En lystringssignal innebär inte att hunden ska komma, utan enbart att den vrider huvudet och tittar på dig. Börja inomhus med att lära hunden det ord du tänker
använda. Det kan vara hundens namn, en visselsignal eller något annat ljud som du väljer och som du är noga med att inte bruka till något annat ändamål än just lystringsträning.




Lär din hund att lystra inomhus

Börja nära dig själv och säg ordet i samband med att du ger hunden någonting som den svarar positivt på, exempelvis en godbit eller en boll. Så länge hunden aktivt deltar, lär den sig också något. Tappar den intresset, ta en paus på minst fem minuter. Som i all träning är det viktigt att du, beroende på individ och ras, noga läser hundens signaler för att den ska kunna tillgodogöra sig inlärningen. När hunden förstår kan du försvåra övningen. Träna fortfarande på en armlängds avstånd och vänta med att säga lystringsordet tills din hund har nosen riktad från
dig, men utan distraktion från människor eller andra störningar. Omedelbart när hunden vänder sig om på din signal ger du godbiten eller börjar leka. Du kan också spotta ut godbiten, eller sätta dig ned så att hunden får ta den ur din mun.

…och utomhus

När det fungerar kan du fortsätta att träna på samma sätt utomhus. Arbeta i olika situationer och i varierande miljöer. Var konsekvent med att din hund vänder på sitt huvud och tittar på dig vid lystringsorder, innan du omedelbart ger hunden godbiten eller börjar leka med den. Nästa steg är att arbeta med lös hund, eller med en lång lina som släpar efter hunden. Träna hunden genom att säga lystringsordet på varierande avstånd från dig samtidigt som hunden går framför dig. Lystrar hunden
på din signal så belönar du med att slänga godbiten eller leksaken i samband med ett varsågod.

Träna lystring med störningar

Börja träna med störningar. Prova att säga lystringsordet till hunden när den antingen får se en bil eller när bilen passerar er. Dra och ryck inte i kopplet, eftersom hunden då lätt lär sig att din signal i samband med störningar betyder obehag. Hunden förlorar den positiva förväntan som du har lärt den att förknippa med sitt namn, vilket förstör inlärningen. Kan du inte få din hund att på en promenad i koppel lyfta nosen ur marken när du ger den en lystringssignal, är risken stor att den inte heller lyder dig när den är lös och du inte har något att dra i. Träna vid möten med människor och andra hundar, och arbeta i olika miljöer. Prova också att viska hundens namn så att den lär sig lyssna. Målet är att din hund lär sig bli lyhörd och motiverad för att lyssna på dina signaler.


Skulle hunden inte lyssna första gången, upprepa inte ordet och ge heller ingen belöning. Fundera på varför det inte fungerade och tänk över vilken förändring du
bör göra till nästa gång. Låtsas som om du aldrig sagt något även om hunden tre sekunder senare tar kontakt. Inlärning är en fråga om att du har kontroll över
inlärningssituationen, så att hunden inte lär sig att associera på ett felaktigt sätt.


Trotsar hunden - eller dålig inlärning?

Målet med inkallningen är att kontrollera hunden i alla situationer. Därför måste träningen leda till något positivt för hunden. I annat fall kommer hunden
att associera lystringsordet till ett undanglidande beteende - något som vi människor ofta betecknar som envishet och tjurighet. Inte bara från något - utan också till något


När hunden står och nosar på en intressant lukt säger du hundens namn. Omedelbart när den tar kontakt slänger du ett par godbitar till den. Genom att arbeta så leder din träning till att hunden förväntar sig något gott av dig. Ganska snart har du en hund du med lätthet kan avbryta även vid en smaskig doft. Framför allt de som har hanhundar kommer ofta i konflikt med sin hund när den fixerar sig vid en lukt. Detta leder till en irriterad och tjatig kommunikation som både ger en sämre kontakt och sämre vilja till samarbete. Rätt tränad lär hunden sig att han inte alltid behöver gå ifrån det som är spännande, utan att du istället tillför någonting. Då uppstår inte heller konkurrens och konflikt om lukten. Det är i många fall bättre att
slänga en godbit som hunden får leta efter på marken än att ge den ur handen, eftersom hunden blir stimulerad av själva uppletandet. Var dock uppmärksam
på att din hund verkligen tittar på dig innan du slänger godbiten, annars blir effekten att du lär din hund att leta godis när du säger hans/hennes namn.

Variera berömmet

När din hund svarar snabbt med ögonkontakt på lystringsordet, börjar du leka lite med olika variationer. Ibland får din hund små godbitar slängda i diket att leta reda på. Nästa gång berömmer du med klapp och kel. En tredje gång kanske du säger sitt
till din hund, för att därefter säga varsågod och slänga iväg en leksak eller godbit. Försök att variera situationerna och belöna aldrig hunden om den inte omedelbart tar kontakt.

Den färdiga inkallningen

En färdig inkallning får du genom att koppla ihop lystringsord och inkallningsord. När hunden tittar på dig säger du lystringsordet tillsammans med inkallningsordet : Winston hit! Kommer hunden, så belöna med att kasta en boll långt bakom dig. Då kommer du samtidigt att träna hunden att hålla en hög hastighet på vägen in. När hunden börjar förstå kan du leka med att variera tidpunkten för när du slänger bollen: ibland med detsamma, ibland på en tredjedel av sträckan och ibland först när hunden kommit ända fram till dig.

Se delarna i helheten
Eftersom en färdig inkallning består av många olika delar måste varje del underhållas. Om du ständigt belönar när hunden är framme hos dig förstärker du
egentligen bara den sista delen av inkallningen. Då måste hunden utföra en kedja av olika beteenden innan den får sin belöning: lyfta och vända på huvudet, vända på kroppen, påbörja närmandet, utföra själva närmandet som pågår en stund och sedan avslutningen. Kom ihåg att inkallning inte handlar om att avbryta - utan om att istället få komma till en rolig aktivitet. Träna inkallning genom att gömma dig bakom ett träd och låta hunden leta efter dig. Kliv fram när du märker att den verkar orolig och kalla in den.

Lycka till! Varma hälsningar Sandra Ohlsson

2009-02-04 10:10

Hej.
Jag har en kastrerad blandras (schäfer, labrador och kort hårig collie) på 11 månader. När han var mindre så bet han mej, sen var det ett uppehåll efter det han bytt tänder men nu har han börjat igen. Vad ska jag göra för att få honom att sluta bita mej?
En sak till hur får man honom att sluta skälla både ute, inne och på balkongen?
MvH Marina

Hej Marina,
Om jag uppfattar frågan rätt så biter han när han vill leka och inte aggressivt. Det du ska göra är att ta bort det han vill ha, dvs dig själv. Lämna honom och titta inte ens på han. När han lugnat ner sig så kan ni uppta leken igen men så fort han börjar bita är det slut på det roliga. Är du konsekvent med detta så kommer bitandet att upphöra. Skulle det mot förmodan inte hjälpa så ta lite ättika på händerna och låt han försöka bita. Då garanterar jag att han backar undan.

Att få tyst på en hund som skäller kan vara både svårt och lätt. Det du har emot dig är att både schäfer, labrador och kort hårig collie har lätt till skall. Det jag skulle göra är att lära hunden skall på kommando och sen kommandot TYST.
Att lära han skall är nog inga problem. Belöna när han skäller med godis/leksak och säg samtidigt SKALL. När han kan det så gör du samma sak med TYST. När han varit tyst i minst 5 sek efter ett skall belönar du med godis/leksak och säger TYST.
Hoppas detta hjälpte dig lite.

/Kim